RAW och total förnedring.

I fredags var jag och Eva och firade våran 10års dag ihop 1 dag för sent. Vi började med lite mat på Restaurang Cypern på Valhallavägen 50. Vi startade med ett paket av Meze rätter både kalla och varma. Satt riktigt fint, vi körde på kött varianten och fick både fläskfilé på spett, lammkotlett, bifteki och kycklingfilé. Sen kom vi till efterrätten. Jag ladda på med en Jiaourti me meli som var silad yoghurt serverad med honung, valnötter och färska frukter.
Shit vad gått det var. Man gick inte därifrån hungrig i alla fall....;o)
Sen överaska jag Eva med en föreställning till RAW på Blue Moon Bar. Det var standup comedy av högre klass. Det var 6 komiker (Markus Birdman (UK), Magnus Betnér, Anders Celin, Cecilia von Strokirch, Dag Sörås (NOR), Isak Jansson) som höll låda och pausefågel mellan akterna var inte mindre än Mårten Andersson.
Var grymt kul, Jag och Eva garva skiten ur oss när dom rada upp helt skruvade vitsar en efter en.
En av dom bättre var den engelska komikern Markus Birdman. Han satte ribban högt men ibland var det lite svårt att hänga med då han körde med en typiskt krånglig engelsk snobb dialekt. Blev en riktigt lyckad kväll om jag får säga det själv.

På lördagen var det dags för första tävlingen i Coffee Cup som gick av stapeln i Trosa.
Vilken förnedring det blev för min del. Jag tog starten som vanligt och det brukar jag kunna hålla i alla fall ett varv men idag höll det runt 100m........
Efter det så tvärrdog jag. Jag gjorde ett tappert försök att hänga på Gunnar, Tommy och Joakim första varvet men det sket sig totalt. Resten av dom 5 varven som var kvar gick i distansfart. Näst sista försökte jag öka lite för jag ville inte bli totalt förnedrad och bli varvad. Det var fan inte långt ifrån. Jag såg Gunnar komma ner på slutet av banan när jag gick ut på sista varvet.
Grymt kört Gunnar, shit vad stark du är och shit vad svag jag är......
Tur att det inte är nu man ska vara snabb för då hade jag fan gråtit en skvätt och börjat köra dart eller någon annan icke konditionskrävande sport i stället.
Ja det verkar som 4 veckors frånvaro från cykeln och 4kg viktminskning från feberfrossa satt sina spår. Nu är det dags och börja träna ordentligt igen och fixa till formen till 2009.
Någon som har några bra knepp för att bli snabb till nästa säsong???
Något som jag vet att jag måste träna på är den mentala biten. För när det börjar gå dåligt så får jag så grymt negativa tankar och det blir svårt att fokusera på att köra fort. Det märkte jag igår på tävlingen. Så fort jag tappat täten så börja jag tänka på hur taskigt växlarna gick och vad halt och slirigt allt var och min 15kg tunga cykel med skärmar har ingen chans mot dom lätta tävlingscyklarna som dom andra körde på.
Direkt blev det distansfart och pulsen gick ner som fan. Fick en medelpuls på 158 så det var inget att hurra över.
Jag måste lära mig att ta i trots lite motgångar. Tappar jag lite får jag köra mitt eget race och tävla mot mig själv och ta varv för varv. Jag vet att jag kan köra skapligt fort så länge det går bra så då ska det väl inte vara så djävla svårt att köra fort även när man har gjort några missar.
Har ni några bra tips på den mentala biten så tar jag tacksamt emot det också.

Idag så var det distans på schemat. Det var nog den sämsta dagen att köra långt på. 0-2 grader och snöblandat regn hela dagen. Det var jag Stefan Nilsson och Patrik Eklund som trotsade det dåliga vädret och gick ut och körde. Det blev 4timmar och 15min för min del. Det var fan länge sen jag frusit så grymt mycket. Hade tappat känseln i både händer och fötter och det gick knappt att få runt benen och när man behövde bromsa så orka jag knappt med det heller. Till och med ansiktet var så fruset så jag bara sluddra när jag försökte prata med Stefan och Patrik.
Men det som inte dödar härdar får jag väl intala mig själv. Det var skönt att få ha trevligt sällskap på turen i alla fall annars hade väl min negativa mentala sida bett mig vända och åka hem redan efter 100m.