Förkylningen som aldrig försvinner

Det var en seglivad förkylning jag åkt på.

Blir fan aldrig frisk. Det värsta är att den aldrig bryter ut ordentligt utan jag går bara runt och är småsnorig och har lite rethosta.

Jag vill ju inte sjukanmäla mig när jag inte känner mig hängig häller. Men det är ju svårt att återhämta sig när det inte går att vila ut ordentligt.

Får hoppas att det känns bra i morgon så  det går att tävla i helgen.

Tur jag har så söta ungar som kommer och vill kramas när jag kommer hem.

Det underlättar abstinensen när jag inte kan träna.

De är för söta de små liven. Alltid kul och komma hem till de här små bussfröna.