Sen vek vi av inåt landet mot Pego där vi tog en lunch. Nu skulle backarna börja på riktigt och tempot höjdes regällt.
Erik Vrang drog iväg som vanligt. Jag har som vanligt ingen ork uppför, är fortfarande för tung och dåligt tränad men jag försökte hänga på i mitt tempo så gott det gick.
Fick i alla fall 302 watt på en 27:44 minuters klättring. Inga superhöga siffror direkt men med 3,5 timme i benen får jag vara skapligt nöjd ändå.
När det väll började gå utför så kunde jag köra ifrån om det var mycket kurvor så där har jag inte tappat tekniken som tur var.
När vi kört ner till botten av La Vall d’Ebo tror jag det var så började det ösregna.
Jag smet in i någon kulvert medan jag vänta på de andra.
Vi fortsatte sen att köra upp mot Tollos och nu började mina ben bli riktigt krispiga. Jag fick släppa ganska regält uppför när de andra drog på men kunde återhämta mig lite utför som vanligt.
När vi sen kom tillbaka till kusten vid Atea så skulle starkingarna uppför Atea Hills och där blev jag helt ifrånåkt. Jag hade laddat ner Strava Route så jag hade rutten på min Garmin men av någon anledning så visa den mig helt fel och jag kom nästan ner till vattnet igen.
Tänkte att nu skiter jag i det här och tryckte in närmaste vägen hem men då ville den upp igen. Trodde att det bara var en återvändsgränd där nere så jag följde förslaget. Men sen när jag nästan kommit upp på toppen igen så kändes det som det var lite väll lång väg att åka. Tog närmsta rutt igen på min Garmin och när jag läste längden på den förslagna rutten så var det långt åt helvete.
Den tyckte jag skulle köra runt 81 km när fågelvägen bara var 6 km.
Inget jag hade lust med när jag redan hade kört runt 16 mil.
Letade mig ner själv till vattnet och körde längs kusten hem och kom hem med lite över 170 km och 6:52 timmar körda och 3100 höjdmeter någonting körda så det blev många rekord för mig.
Nu är jag skapligt mossig i benen och morgondagens träning är som tur var lite lugnare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar