tisdag 20 mars 2012

Distans upp till Ayacata och lite bergsintervaller

Vaknade lite fint idag av en generös Oskar som ville dela med sig av en av sina nappar. Där låg jag och sov så fint och helt plötsligt fick jag en napp intryckt i munnen.


Han är för go den där lilla krabaten.

 










Idag var det dags för ett distanspass till. Körde upp till Ayacata via San Bartolome. Det blåste inte så mycket i början men det var grymt varmt. Tänkte att jag skulle försöka sätta en tid upp till toppen igen.

Kom upp till den första utsiktsposten och då slog vädret om såklart. Det börja blåsa som fan och självklart var det motvind.
Jag körde på ändå men med sega ben varmt som satan och motvind så blev tiden hela 24:34.

Det roliga var att när det börja flacka ut efter ett brant parti så tänkte jag att jag skulle växla ner till en tyngre växel men då möttes man av den härliga motvinden istället så det var bara att köra kvar på samma växel. Det var som att köra in i en vägg.
Efter San Bartolome körde jag i ett lite lugnare tempo upp till Ayacata men sista 10 minuterna upp till vändningen där man kör över till andra sidan berget gasa jag på också.















Sen ville jag som vanligt ta en annan väg hem och tyckte väg c604 som enligt kartan skulle komma ut vid Maspalomas. Började bra med fina men dock ganska smala vägar nerför.

Kom ner till en fin liten damm sen var det slut på asfaltsvägen. Hade kört nerför nästan en mil så det kändes lite tungt att behöva vända tillbaka.















Gjorde ett litet försök att köra på grusvägen men det var tyvärr ingen fin hårdpackad grusväg, snarare en massa grus och sten överallt och en hel del sprängsten. Det kändes lite övermodigt att köra där med mina fina DT Swiss RRC 46T kolfiberfälgar så det var bara att ta svansen mellan benen och köra tillbaks hela vägen.

Där fick jag nästan 400 höjdmeter gratis:-)
Blev det vanliga vägen hem via San Bartolome och Fataga.




















Fick ihop 4timmar och 2280 höjdmeter, kände mig ganska krispig efter det och gårdagens långpass.

söndag 18 mars 2012

Blev en varm och svettig tur upp till högsta toppen på Gran Canaria

Idag blev det långdistans för mig. Började med att köra upp till San Bartolome. Hade några svaga planer på att sätta en tid uppför men det var jordens motvind så det var bara att glömma.
Hade nog fått en tid på runt halvtimmen kändes det som för jag stod nästan still när jag sluta trampa på platten.

Fortsatte upp till Ayacata där jag tog en liten minifika med vatten och en Cola. Tog ganska precis 2 timmar upp ditt.

Planen för dagen var att komma upp till toppen av det högsta berget på Gran Canaria. Måste ju ha sett utsikten därifrån innan jag drar hem.




















Det blev till att fortsätta upp till Roque Nublo och vidare upp till toppen. Tror stället hette Pico de las Nieves.
Jag testade att både åka upp till TV-masterna och Militäranlägningen.

Enligt Polaren så var militäranlägningen högst upp.



















Hittade en liten utsiktspost vid TV-masterna som hade bra utsikt runt om.



















Kan inte klaga på vyerna här uppe.




















När det var dags att åka hem så ville jag ta en annan väg för omväxlings skull så jag körde ner via Ingenio. Hade tänkt köra via vattnet sen men ville komma ner så långt hemåt jag kunde.



















På kartan såg det ut som jag skulle kunna köra via Era del Cardon och komma ut där vi har kört hem ifrån Santa Lucia.

Det blev helt fel och jag fick 2 härliga stigningar till och kom ut precis uppe vid Santa Lucia.

När jag ändå var där så tänkte jag att jag kan fortsätta upp till San Bartolome och köra hem den vägen och få några höjdmeter till.

Så fick det bli. Mata på upp och tog den vanliga vägen hem via Fataga sen.

Det blev 6 härliga timmar i solen och 3510 höjdmeter med en snittpuls på 135 och max på 169. Lyckades förbränna 4910 kalorier enligt klockan också. En hel del vatten gick åt och jag svettades ut en hel del salt också.

Min tröja var nästan mer vit än svart när jag kom hem.


Idag var det rally där vi bode

Idag gick Intercontinental Rally Challenge här i krokarna. De startade precis ovanför Playa de Ingles där vi bor och körde upp till San Bartolome.


Då det var gångavstånd ditt ville vi såklart gå dit och titta lite.
Det var som sagt en nationell tävling så inga av de riktigt stora namnen var med men det var kul att se ändå.



















Det verkade som Spanjorerna tyckte det också för det var fullt med folk längs vägarna och många hade åkt ditt och campat i sina husbilar så det var fullt ös längst vägarna.
Såg ut som de bästa starta först för då var det ett jäkla drag och bilarna gick lite snabbare än på slutet

och de lätt en hel del mer också. Det är riktigt grymt ljud i de högvarviga bästarna och ett härligt smatter vid varje växling.





















Tyckte det var många som tog de första kurvorna där vi stod lite snävt. Många hade nästan en meter till slutet av asfaltskanten och med tanke på efterföljande kurvor borde de kunnat rättat ut spåret lite gran när de körde men det kanske bara var jag som tyckte det.

Jag vill i alla fall ta den rakaste vägen genom en kurva och det gäller då att ha de nästkommande kurvorna i beräkningen då också så man inte kommer för snävt in i nästa.
Vi såg på alla starterna sen var det dags att gå hem. Blev en trevlig promenad.
För mer info om tävlingen kan man titta på www.rally-irc.com eller www.rallyislascanarias.com
Blev lite träning idag också. 45/15*10 i 2 set. Riktigt jobbigt men snabbt avklarat.

fredag 16 mars 2012

Idag var det riktigt lugnt och skönt här nere i värmen

Blev en lugn dag idag. Vi var mest hemma på Hotellet och slappa. Oskar höll låda som vanligt och ville leka med vatten.
Han hade lyckats charma tills sig en vattenpistol av städarna här så den användes flitigt.




















Vi hade bjudit in till lunch idag så Pontus, Seglarn och Fabian var här och snacka lite skit, trevligt och kunna sammanstråla utanför cyklingen också.















På eftermiddagen blev det ett kort återhämtningspass. Hade tänkt försöka sköra så platt så möjligt men råka köra fel och kom till en backe som inte såg så hög ut.

Tänkte att jag testar men det blev lite mer klättring än vad jag tänkt mig. Det blev 530 höjdmeter i alla fall men det var det värt.
Det var riktigt fin utsikt och hemvägen var smått nerför hela vägen så det var riktigt kul att köra.
Hade kört till Ayagaures moturs så det blev en fin sväng på ca 1,5 timmar och 119 i medelpuls.

På kvällen blev det en liten middag sen tyckte Oskar att det var dags att bada. Han sprang till polen och tyckte han kunde hoppa i stora basängen med sina vanliga kläder.

Vi tyckte inte riktigt likadant då vi inte hade några badkläder på oss och Oskar hade gjort 2:an så det var inte riktigt läge för det.
Jag gick tillbaks med honom och fixa till han lite gran sen fick han hoppa i.
Då var det tydligen inte lika kul för han ville upp ganska snabbt.



Lång dag runt Gran Canaria i en Citroen

Blev en lång dag ute på ön idag. Vi hade hyrt en Renault Clio trodde vi men vi fick en Sittochträng istället.
















Jag är ju van med bilar som har lite pulver under huven och har skaplig väghålning så det skulle bli kul och se vad en sån här sladrig snigel går för.

Vi började med att åka till Puerto Rico för att testa den omtalade stranden vid Playa de los Amadores.
Det var lite sand så mycket mer var det inte. Vi har ju blivit bortskämda med Egyptens fina stränder med alla koraler och färgglada fiskar så det här var ganska lamt i jämförelse.
Men det var skönt att få ta sig ett dopp i Atlanten och sola lite gran.

Vi styrde sen kosan mot Puerto De Mogan där vi tog en finlunch med förrätt huvudrätt och efterrätt. Riktigt gott och mysigt ställe att vara på.

Lille Oskar hade fått tag i en citron som han ville marinera i Coca Cola. Han drog handen upp och ner med citronen ett antal gånger i Evas glas till hennes förskräckelse.
Om inte det var nog så skulle han sen mörda citronen genom att banka den i bordet när marineringen var klar....














När vi var mätta och belåtna drog vi vidare till Aldea de San Nicolas för att sen köra längst kusten och titta på utsikten. Först skulle vi till El Risco som på kartan såg ut att vara störst.

Men efter den långa resan så var det nästan en besvikelse. Vi hade kört uppför och uppför och började se toppen av berget och undrade om den inte borde komma snart.

Det visade sig att vi nästan skulle ner till botten igen innan den utsikten kom.

Men den var helt ok ändå.















När vi körde tillbaks så stanna vi vid den första lilla utsiktsplatsen Mirador de Balcon som var någon mil tidigare. Det hade klart räckt att köra ditt för den var både närmare och bättre tycker jag i alla fall då den var några hundra meter högre upp.















Nu skulle vi köra hem igen och då skulle vi till mandomsprovet både för mig när jag cykla och nu för våran lilla sittochträng bil. Vi skulle nu bestiga den branta klättringen som jag kolapsa på i söndags när jag blev bjuden på lunch av några snälla locals där uppe i bergen.

Bilen fick värkligen slita för att ta sig upp. Jag stampa pellen i botten och fick slänga i 1:ans växel och den stakars slöhögen kom bara upp i 30km/h.
Väghållningen var inte heller något att hurra för, den krängde och slängde som en mjukost uppför serpentinvägarna.

Det var inte som jag är van vid Saaben som bara sätter sig fint i kurvorna och håller linjen hela vägen.
A-stolpen var fett som fan också så det var svårt att se ut när det var kurvigt. Den skymde verkligen allt när jag skulle svänga.

Jag fick sitta och gunga åt sidorna för att kunna se vad som var på vägen i när det var brant. Fransmännen hade inte riktigt tänkt på att man inte bara kör rakt fram med bilen.
Tillslut så hade vi skrämt upp bilen hela vägen till toppen. Där var det riktigt fint.
Vi körde sen ner till Ayacata där vi hoppades på att restaurangen skulle vara öppen men det var den tyvärr inte. Det höll dock på att rustas upp för IRC Rally Islas Canarias som går i helgen här.

Det var tält och husbilar överallt och det var musik igång överallt. Då det bara fanns en korvmoj öppen så körde vi upp till Roque Nublo för att se på den sista utsiktsplatsen innan solen gick ner helt.















Endhållplats idag fick bli Santa Lucia där vi tog en god middag. Kl var nu nästan 21 så vi började känna oss lite sega.

Det såg ut som Oskar hade tagit en grogg eller två för mycket för här såg han riktigt slirig ut..















Det blev en riktigt trevlig dag med många fina platser att se.

onsdag 14 mars 2012

Distans upp till Roque Nublo

Idag blev det distans. Körde först upp till San Bartolome via Fartaga.
Jag kötta på uppför testbacken vi körde igår men det gick inte så bra.
Fick 23:04 som tid men lite högre puls än igår.
Förhållande var dock sämre idag, mer vind och grymt varmt. Det var 27 grader i medel och jag hade redan svept 2 stora flaskor vatten på 1 timme och 10 minuter det tog upp till målgång av testbacken.
Toppen
Sen fortsatte jag upp till Ayacata där jag fyllde på med en cola och en glass.
Körde vidare till Roque Nuble och fortsatte till någon Camping innan jag vände. Det tog 2:5 timme upp och jag kom upp ca 1655m över havet innan det var dags att vända ner.
Ayacata
Nervägen tog jag samma väg och jag körde ganska lugnt och det tog bara halva tiden. Det tar på krafterna att köra uppför. Var skapligt seg när jag kom hem och blodsockret låg nere på 2,7

Hade fått ihop 3 timmar och 45 minuter och klättrat 2255 höjdmeter med en medel HF på 130 och max på 171 och 2931 kalorier brända enligt klockan.

tisdag 13 mars 2012

Hårda backintervaller med CRT

Idag skulle jag testa att köra CRT: s FTP backe med Edin, Pumpen och Fabian. Den började vid 35km skylten innan Fartaga och gick hela vägen upp till toppen av backen där den slutade vid utsiktsplatsen. Toppen
Vi körde 2 varv. Första gick på 22:40. Sen tänkte jag se om jag kunde komma upp på storklingan. Fick även veta att om tiden skulle gälla så fick man inte gena i kurvorna som jag brukar göra. Så det var bara att hålla sig på sin sida och kötta på. Kom upp på stora på en tid på 22:45 så det var väldigt jämt med tanke på att jag inte gena i kurvorna nu heller. Som vanligt tog Edin den bästa tiden idag med strax över 18minuter tror jag att det var. Grymt kört. Pumpen och Fabian körde riktigt bra också. Vi körde sen hem via Santa Lucia och tog en fika hemma hos oss. Oskar
Nu är jag lagom trött och fin.

måndag 12 mars 2012

Lugn dag

Blev inte många knop idag. Zander, Stefan, Torbjörn och Stengård som vi bott med skulle hem idag. Jag passa på att tvätta cykeln när de packade sen drog vi ut på en avskedslunch.

Nu blir det 2 veckor själva här på Hotellet men som tur var bor Pumpen, Edin och Fabian inte så långt härifrån så jag har någon att köra med.

Idag blev det bara 50 minuters återhämtningsträning. Körde upp till utsiktsplatsen innan man kommer ner till Fataga på nästan 500 höjdmeter. Riktigt fint där uppe sen var det bara att rulla ner igen så var dagens träning klar.

Resten av dagen har gått i slowmotion känns det som. Riktigt skönt och bara slappa och ligga i solstolen och sova.

Dödsbacken och finlunch hos locals

Idag var det ett långpass som stod på schemat. De andra ska åka hem i morgon så de ville ta ett sista finpass. Runt 6 timmar var planen och Stengård hade en bra rutt med en djävulsk lång och brant backe. Vi startade med att köra längs kusten till Arguineguin och sen upp mot Montana de Tauro och vidare till toppen av Cykel Citys testbacke och ner hela vägen.

Sen kötta vi på till Aldea De San Nicolas. Därefter började småvägarna upp till andra vattendammen där den djävulsk branta och 11km klättringen mot Timagada. Tror den var från 10-20% så jag var glad att jag hade en 11-28 kassett där bak.
Djävulsbacken
Stefan och Stengård ånga på och efter några km så släppte jag då jag inte ville spränga mig helt. Värmen tog riktigt hårt och då det var så brant gick det inte att återhämta sig heller. Båda mina flaskor var slut och när det var 4 km kvar så kände jag att jag måste ha vatten annars kommer jag inte komma upp.

Det var bara kalhygge och branta serpentiner så långt ögat kunde se men tillslut kom jag till en liten by som hette El Toscon tror jag. Jag gled förbi en stor dör som var öppen och såg flera 8liters vattendunkar som stod som en uppenbarelse.
Jag trodde det var en affär i dimman så jag traskade bara in och fråga vad de skulle ha för en dunk. Det visade sig vara en vanlig familj som bodde där som blev lite överraskade av mitt intågande.

De verkade tycka att jag såg lite sliten ut så de bjöd på en tre rätters lunch och fyllde upp mina flaskor med vatten. Fick hur mycket bröd och soppa och frukt som helst och en riktig god pannacotta till efterrätt. Snacka om att bli trevligt bemött när jag kommer instaplande som en galning. De räddade verkligen dagen för mig, jag är riktigt tacksam för det. Familj
Sen lyckades jag ta mig upp till toppen där Stefan och Stengård väntade. Toppen
Vi drog vidare till Ayacata där de skulle ta en lunch. Då jag redan fått min så åkte jag hem till familjen via San Bartolome och Fataga. Fick ihop 6 timmar med ett snitt på 139 och 5260 brända kalorier och 3400 höjdmeter. Blev ett ganska hårt och långt pass kan man säga för min del.

lördag 10 mars 2012

Fikarunda upp till Soria

Idag blev det en lugn och fin fikarunda. Det var jag Stefan, Torbjörn, Pumpen och Zander som körde längst med kusten till Arguineguin och sen vidare upp mot Montana de Tauro.
Distans
Där vek Pumpen och en Göteborgare som jag glömt namnet på av hemåt igen medans vi fortsatte uppför berget.
Det var riktigt fina vägar upp med ny asfalt och härliga serpentiner.
Väll uppe på toppen vid Soria så blev det en fika. För mig blev det en god jordgubbsisglass för att kyla ner mig lite.
Det var fin utsikt ner mot dalen
Scott FOIL 10
Vi körde samma väg hem då vi inte skulle köra så långt idag. Annars hade det varit kul och köra upp till Ayacata men det hade blivit ett gäng timmar till i sadeln så det blir nog morgondagens pass.