lördag 20 april 2019

XCO TT i Norrtälje

Idag var det dags att köra XCO TT i Norrtälje. Det var Gunnar Töjren som hade byggt ihop en grym bana med en massa upp och ner och doserade kurvor och en hel del hopp.
Den var riktigt rolig att köra och torr och fin nu efter det soliga vädret som kommit nu.


Vi skulle köra 45 minuter + 1 varv. Mikael Flockhart tog starten tätt följt av Gunnar, sen var det Hampus och Stefan följt av mig.
Mikael och Gunnar försvann ganska snabbt men jag försökte hänga på Hampus och Stefan.

De drog ifrån sakta men säkert några sekunder varje varv och jag hade inga krafter att köra ikapp. Hamnade lite i ingenmansland där då det var en ganska stor lucka ner till min klubbkompis Fredrik Silven som jagade där bakom.

Ibland brukar jag vakna till liv sista varvet och kan avancera men det gjorde jag inte idag.

Grymt kul att köra ändå, den var fantastiskt rolig den här banan med grymt flow mellan alla kurvor och hopp.

Lite mer sån här träning lär jag behöva om jag ska få upp någon fart i skogen.


fredag 19 april 2019

En heldag med familjen

Idag blev det en riktigt fin dag med barnen. Vi började med en liten spelmorgon fram till lunch då min bror Hans kom med sin dotter Flory.
Vi drog vidare till Rotebro och käka lunch sen blev det av till småttingarnas favorit ställe Lek och Bus Adventure Zone.

Blev ett par timmars hoppande där och det var full rulle hela tiden.
De hittade den här lilla korven som det var riktigt kul att klänga på samtidigt.

Eftermiddagen fortsatte hos svärföräldrarna där det blev fin påskmiddag.
Nu är man mätt och bekläten och det är dags att gå och lägga sig.





torsdag 18 april 2019

4DP Test: Full frontal maxtest

Ikväll blev det ett 4DP Test Full Frontal maxtest. Sufferfest har ju ett test där man kör igenom både sin NM (Neuromuscular Power), AP (Anaerobic Capacity), MAP (Maximal Aerobic Power) och FTP (Functional Threshold Power) i ett och samma test.

Det är grymt jobbigt men ger en bra fingervisning hur man ligger till och vad man har för styrkor och svagheter. 

Blir lättare och lägga upp träningen när jag har min effektprofil också så jag inte kör för hårt.

Jag var inte säker på hur formen skulle vara för jag var fortfarande lite trött och seg efter träningslägret i Calpe. 
Men jag tänkte att jag testar och kör för jag vet inte hur mycket jag kommer hinna under påsk här med alla aktiviteter.

Första 2 sprinterna gick sådär. Efter att ha kört mycket lågkadens uppe i bergen ville inte mina ben köra någon maxkadens på 200, har ju bara 7KP på monarken.

5 minutaren kändes lite bättre och där fick jag upp trycket lite och hittade ett skaplig effekt som jag lyckades köra igenom hela intervallen.
Den tar verkligen död på en och jag har lite svårt med återhämtningen efter en sån maxning.

Sen varv det dags för en 20 minutare. Gick ut lite hårt i början och efter 10 minuter så började jag känna mig riktigt seg. Lyckades som tur var hålla effekten och öka lite sista minuten men det tog verkligen musten ur mig.
Föra gången jag körde så klappa jag också igenom lite efter 10 minuter men då orkade jag inte hålla fullt ut.

Sen var det dags för min starka sida och köra en enminutare.
Gasa på fullt ifrån början sen var det bara att försöka hålla ut så långt det gick.

Blev en attacker igen. Min spurt var riktigt dålig men det tror jag som sagt har att göra med att jag har svårt att hålla så hög kadens.

Det blev lite förbättringar sen sist så det var skönt dock var de ganska marginella och jag hade hoppats på att det skulle vara lite bättre i alla fall FTP:n som jag försökt förbättra.


Ser nästan ut som en svamp min profil. Jag får fortsätta försöka förbättra min FTP och även gå ner lite mer i vikt då jag behöver få bättre W/kg.



onsdag 17 april 2019

Träning med småttingarna

Blev ganska lätt jobbpendling idag igen längs Edsviken.
Det var min tur att hämta barnen idag så jag tänkte vi kunde cykla ner till utegymmet här nere vid Edsviken efter det.
Både Oskar och Emilia tycker det är kul att klättra runt där.

Idag var Oskar ovanligt stark. Han körde 3 varv på den här rakt av utan paus, och det gick snabbt också.

En riktig liten minihulk, pappa är såklart superimponerad.

Emilia klättra runt som bara den också. Det är inga latmaskar de här inte. Det är full rulle hela tiden.

Kul att de små liven gillar att röra på sig.


tisdag 16 april 2019

Fick bli lätt jobbpendling med Trek Top Fulen

Idag fick det bli lite lätt jobbpendling. Blev en tur på min Trek Top Fuel 9.9. Riktigt skönt att komma ut på MTB:n nu när det börjar bli lite varmare här och det har torkat upp.
Körde min gamla vanliga väg till och ifrån jobbet längs Edsviken, riktigt fint nu på våren.

Blev riktigt lugnt idag då jag fortfarande är lite seg sen träningslägret förra veckan, skönt och bara komma ut och snurra runt benen lite.

måndag 15 april 2019

Finmiddag på Bistro Boheme

Ikväll blev det finmiddag med familjen på Bistro Boheme vid Drottninggatan 71.

Tänkte det kunde vara mysigt att gå ut och käka lite fint nu när jag varit borta i 10 dagar ifrån familjen.

De hade riktigt goda tapas och grym efterrätt och servicen var bra så vi var nöjda.

Blev lite sent som vanligt när man är ute på stan och äter så småttingarna var lite trötta när vi kom hem. 

Skönt att det är lite sovmorgon i morgon då de har påsklov på skolan nu och börjar lite senare.

söndag 14 april 2019

Blev en bergsklättring sista dagen här

Cykeln och allt var nerpackad och bussen skulle inte hämta oss förän 12:00 idag så jag Erik och Andreas passade på att ta en liten klätterrunda upp till toppen av Ifach som är en klättring på lite över 300 höjdmeter.


Riktigt grym klättring med bra utsikt över Calpe och fina men väldigt hala stenar att ta sig uppför.

Blev en klättring på lite över 2 timmar. Riktigt fint och kunna komma upp till en sån fin utsikt på spännande stigar.










Skönt med en liten lugnare promenad efter 9 hårda dagar på cykeln.

Nu har vi kommit till flygplatsen och väntar på att få stiga ombord.
Saknar familjen här borta men har ingen direkt hemlängtan till skitvädret igen.


lördag 13 april 2019

Sista cykelpasset i Spanien för den här gången

Idag var det dags för sista cykelpasset här i Calpe.
Dagens rutt blev först en vända till Cumbre Del Sol där vi körde jaktstart uppför backen. Jag startade 20 sek efter Mats Pilström. Jag gick ut alldeles för hårt och var ikapp redan efter halva backen. Det var så brant så det var svårt att köra långsammare. Tänkte att det här kommer straffa sig och det gjorde det.

När vägen planade ut lite så ökade Mats och fick tillbaka försprånget igen. Jag gnetade på och började komma tillbaka igen och vid rondellen fick hag bra fart ur kurvan och var nästan ikapp igen. Då brantare det till sista knäppen och jag tappa igen.


Var riktigt fin utsikt där uppe. Skönt och få njuta lite av den också när man har slitit sig upp.

Vi åkte ner och tog en glass sen vid El Arenal Beach, riktigt gott efter en sån urladdning.

Rutten fortsatte sen mot nästa stigning som var Coll del Rates.


Började lite segt men kom igång på slutet den här gången. Hade fått vittring på Erik som jag körde med igår men den här gången lyckades jag inte köra ikapp.

När vi kom till toppen så fanns det tydligen en annan top som var ytterligare 2-300 höjdmeter på en riktigt brant liten väg så den testade vi på också. 
Riktigt fin utsikt när man väll kom upp.


Nu var det dags för lunch och vi körde ner till en fin restaurang och lyksade till det med en 3 rätters sista dagen såhär.

Mätta och belåtna så var det dags att rulla hem igen. Var som tur var en fin nerför i början så man kunde ta det lite lugnt.



När vi kom hem så hade vi fått ytterligare 115 km på kontot och 2167 höjdmeter och 4:40 timmar körda.


Blev ett grymt läger det här. Har aldrig kört så här långt, hårt och länge på så kort tid som här.
På 9 dagar har jag fått ihop 46:17 timmar och 1195km och 20106 höjdmeter.
Det känns i benen att jag har gjort något kan jag lugnt säga. 
Och jag har nog aldrig ätit så mycket som jag har gjort hör heller.



fredag 12 april 2019

Årets längsta pass igen

Idag blev det ett riktigt långt pass, klart det längsta för mig i år. Det var inte så mycket backar då vi körde ganska mycket i dalarna runt dammen och Beniarres. Men först var det en lång stigning upp till Guadalest.
Fick sällskap av Erik Lindered och vi hjälptes pt hela vägen upp.


Kändes bra i benen för att vara mig uppför. På toppen drog vi sen ner mot fiket nere vid Beniloba.
Kände mig fortfarande ganska fräch i benen och tyckte jag hängde på bra i backarna. Vi körde bort mot dammen vid Alcosser.


Sen kom vi till en riktigt brant backe borta vid dammen innan vi skulle käka lunch vid Planes.
Där drogs det på som vanligt men jag lyckades hänga på ovanligt bra.

Nu hade vi kört runt 10 mil och det var dags för lunch. Blev en tonfisksmårgås och en stor cola.
Tog bara 2ie insulin för den och när vi skulle dra iväg sen så hade mitt blodsocker dragit iväg upp till 16,4 tänkte jag skulle ta lite mer insulin för att få ner det då jag bara hade sportdryck i flaskorna. Som tur var så gjorde jag inte det för 40 minuter senare med lite hårdkörning så stod den på 3,4 och en pil rakt ner.

Fick stanna och käka och drog i mig 2 bars och en sportdrycksflaska och 2 apelsiner och en gel. 
Fortsatte köra men blodsockret steg inte nämnvärt efter allt det käket.

Vakna till liv igen i alla fall och det blev lagtempo nerför apelsinodlingarna neråt Olivia.

Vi fortsatte längs kusten ett tag och sen hade de hittat en asbrant backe upp till Carrer Dels Anouers. Lyckades hänga på bra där också och tappade inte allt för mycket.

Nu var det bara runt 3 mil hem och det kördes på i ett skapligt högt tempo. Men när vi hade kört förbi Benissa så la Ricky av en långspurt. 
Vi andra hängde på och jaga ikapp frenetiskt och det var en ganska lång slakmotta. Vi kom dock om innan krönet så stackars Ricky lyckades inte riktigt täppa innan det började köras utför.

Sen var det bara att rulla hem den sista bitten. Blev mitt klart längsta pass för i år då jag hade fått 180 km på 6:34. Blev dock inte så många höjdmeter, bara 2783 på den långa distansen.




torsdag 11 april 2019

Formen och blodsockret åkte berg och dalbana idag

Idag var det en riktig berg och dalbana. Vaknade upp med hammaren och 3,1 i blodsocker och en pil neråt. 
Tog en kaka för att få upp det lite och gick sen ner och käka frukost. 
Tog 3ie och käkade en ganska stadig frukost som jag brukar här på träningslägret.
När vi skulle åka så tog jag inte med mig något vatten utan körde bara sportdryck då jag varit låg och då jag fått äta ganska mycket de senaste dagarna då jag tagit lika mycket insulin och ätit likadan frukost.

När vi skulle börja rulla ut låg mitt blodsocker på 10 och en pil uppåt men jag tänkte att det sjunker som vanligt när jag börjar ta i.


Det gjorde det såklart inte utan det stack iväg till över 19.

Började känna mig riktigt seg så när vi skulle ta en fika efter ca 1,5 timme så tog jag bara en vatten och 3 ie insulin.


Sen var det dags för den första riktiga stigningen på ca 1000 höjdmeter. 
Började segt med högt blodsocker men efter ca halva backen så kika insulinet in och blodsockret sjönk som en sten och jag han knappt börja äta innan det var nere på 4.2.

Fick hjälp av Pilen som vände och slog följe med mig upp till toppen.

Sen kom det roliga utför. Nu hade jag piggnat till då jag fått i mig lite käk så nu började det kännas bättre.
Drog på som vanligt på de riktigt roliga vägarna nerför.
Tog en liten film på det också.



När vi kom ner var det dags för lunch. Nu hade jag typ ätit upp allt jag hade med mig så jag fick ta Cola i en flaska för att överleva resten av vägen hem. 
Blev en till stigning och där gick det bättre när blodsockret hade stabiliserat sig så jag orkade med första gruppen upp till toppen.

Nu kom nästa långa nedförslöppa. Jag tog tätten som vanligt men den här var riktigt lång och flack och kurvorna var i stort sett raka så man behövde inte bromsa utan det gick och trampa igenom alla.

Jag hade legat och tagit vinden en längre sträcka sen kom ett litet motlut och där spurtade alla om mig och jag stod som parkerad.

Fick börja jaga och nu började mitt blodsocker sjunka igen och krafterna försvann. Som tur var hade de stannat vid ett fik och Fredrik var snäll och gav mig en bar så jag kunde komma på banan igen.

Nu var det bara den sista utför och sen skulle Atea Hills bestigas. Nu hade jag fått tillbaka lite krafter igen och kunde hänga med skapligt bra.

När vi kom hem hade jag fått in 130 km på kontot och 2382 höjdmeter och lite över 5 timmar körda.


Blev ett riktigt fint pass det här trots blodsockerfall och form som gick upp och ner.