Äntligen...

....kom den efterlängtade vinsten och det var inte en dag för sent.

Det började på lördagen då det var Kringelloppet x2 som ingick i svenska XC-cupen.

På lördagen var jag riktigt taggad. Det var en bana som passade mig bra med många tekniska partier och inte allt för många uppförsbackar.

Jag tog starten då det var ett stenigt och brant tekniskt parti som jag inte ville fastna i bara efter några 100m.

När jag vände mig om efter det partiet så hade jag oväntat fått en lucka på ca 10-15s.

Först hade jag tänkt att jag bara ville vara först förbi där för att slippa köa, men nu när jag redan fått en lucka så var det bara att gasa på.

Jag drog ifrån mer och mer och hade väl som bäst ca 30-40s ner till den jagande klungan. Det kändes riktigt bra i tekniken och jag hade fått ett bra flytt i körningen men dom 2 få backarna som var tog ut sin rätt.

På mitten av 3:e och sista varvet kom Gunnar Töjrén ikapp i den sista backen men jag lyckades hänga på och det kändes ganska bra så jag började hoppas på att det skulle bli en spurtduell på slutet och det brukar vara min starka sida.

Det var en teknisk slinga den sista km och jag tänkte att jag skulle börja grilla Gunnar lite gran där men det blev mitt stora misstag. Pricis när man skulle in på slingan så skulle man hoppa över ett dike. Jag växla ner och skulle ta sats men då fastna Gunnar uppe på krönet av diket (gjorde ett så kallat Staffan John-stopp....) vilket gör att jag istället för att bara wheela över skiten får tvärnita och sen gå upp.

Fick växla upp och hade tappat all fart och såg Gunnar segla iväg mot mål.

Hade ingen ork att köra ikapp utan fick nöja mig med 2:a platsen, lite snörpligt efter trots allt en bra dag för mig.

För fullständiga resultat se här.

Idag skulle jag då få min revanch. Det var XC-cupfinal i form av ett långlopp på 62km.

Dom som jag fick titta lite extra efter var Gunnar Töjrén och Justus Adedoyn som kunde bli lite farliga. Jag ville verkligen vinna någon gång i år och cupfinalen kändes som ett bra tillfälle då även den här banan var väldigt teknisk för att vara ett långlopp och hade inte allt för många långa backar.

Tyvärr hade mitt blodsocker gått upp och ner på morgonen och jag ville inte få en Lida Loop känning som jag fått förut.

Blodsockret var alldeles för högt i starten vilket gjorde att jag var väldigt seg och trött.

Hade svårt att hänga med i början och Justus hade kört om mig så det kändes lite tungt och oroväckande. Jag tog i som en stucken gnu men det hände inte mycket.

Jag hamna bakom Benny Anderson ett tag i början som hade ett djävla slätdrag men tyvärr så kör han inte så tekniskt bra utan nitar i varenda kurva så jag åkte som en jojjo där bak. Till slut häkta han av mig i en backe. Nu blev jag lite orolig då det gått så dåligt, när nästa tekniska parti kom så gav jag allt och sket i bromsen och bara körde. Kom ikapp David Windisch och några till och körde i från dem. Ut på andra loopen började det kännas riktigt bra, tyvärr låg jag själv men då det var ganska tekniskt så kunde jag dra ifrån dom ännu mer.

Sen kom Niclas Andersson ifatt med en till och vi hjälptes åt att dra ett tag. Niclas körde hårt på grusvägarna sen kom vi in i ett skogsparti och jag gick upp och drog och helt plötsligt var Niclas borta.

Jag körde på för allt jag var värd då jag tappat så mycket i början. Kom ikapp Micke Häggqvist och Tommy Ohlsson i mitten av andra loppen och vi körde på, tyvärr orka inte Tommy hänga på så det blev bara jag och Micke kvar. Micke hjälpte till väldigt mycket i dragningarna så det kändes skönt.

Ut på tredje och sista loopen kom vi ikapp Jimmy Hammarlund så nu var nästan hela Ghost teamet samlat. Micke och Jimmy tog dom flesta dragningarna så dom hjälpte verkligen till att hålla farten uppe. På slutet kom vi även ikapp Benny Andersson och Christoffer Grimbeck. Tyvärr så släppte Jimmy på slutet och även Benny. Så då var det bara jag Micke och Christoffer kvar.

Upp mot sista svängen mot mål så halka Micke så jag vänta in honom då jag tänkte att han kunde få ta spurten då han dragit så bra men både han och Christoffer lät mig köra först så jag fick en fin seger. Fick sen se på resultatlistan att jag vann med nästan 9minuter ner till Joachim Lyth och 13minuter ner till Gunnar Töjrén så det kändes riktigt skönt att man kunde få slå till med en brakseger för en gång skull. Jag slutade 2:a totalt också i XC-cupen så det blev en lyckad helg för mig. Könt att kunna avlsuta XC-Cupen med en seger.

Måste göra lite reklam för Ghost också för den cykeln har verkligen gått som en klocka i helgen. Det har varit så skönt att bara kunna släppa bromsarna i dom tekniska partierna och låta cykeln svälja ojämnheterna. Jag har i stort sett kunna sitta hela tiden och bara trampa sen har den gjort resten. Och trots att det var väldigt lerigt och halt på alla röter och stenar så höll VREDESTEIN Tiger Claw XC-G däcken mig på banan hela tiden.

Jag får tacka Powerbar också för utan deras Gel och sportdryck hade jag aldrig orkat ta mig runt banan då mitt blodsocker var oroväckande lågt på slutet men ett par Gel fixa den biffen.

För fullständiga resultat se här.