Jag Eva och Harry åkte upp till Ludvika i fredags för att förhoppningsvis köra Finnmarksturen. Jag var fortfarande sjuk men hoppades på det bästa.
På lördagen så kändes det lite bättre och jag hade inte ont i halsen eller feber men var småtäppt i näsan och snuvig.
Dum som jag är så ville jag så klart starta då jag åkt ditt och betalt allt så jag gjorde ett försök.
Det var inte mycket pulver i benen när första riktiga backen kom. Jag brukar aldrig vara bra uppför men nu var det värre än vanligt. Allt och alla bara åkte förbi mig.
Det som är så bra med Finnmarksturen är att efter alla backar så är det oftast en ganska lång småteknisk stig ner igen. Kan säga att det lugnt räddade dagen för mig.
Jag kunde tappa 4-500m uppför på klungan jag låg i, de försvann så långt bort i horisonten så jag inte ens såg dom längre ibland. Men så kom nedförsbacken och det var bara att lägga i dyngen och släppa bromsarna så var jag ikapp igen utan att ha behövt förta mig allt för mycket. Kändes riktigt skönt.
Då jag kände mig så krasslig så drog jag i stort set ingenting som jag brukar göra i vanliga fall. Jag körde inte ens på i skogen när det var platt eller småtekniskt uppför utan jag hängde bara med och sparade på krafterna så mycket jag bara kunde för att inte tappa allt för mycket när backarna kom.
Det blev ovanligt taktisk körning från min sida bara för att jag inte ville ta ut mig för mycket. Men samtidigt så tappa jag en del tror jag på att inte köra på hårdare i skogen istället för att bara rulla med lite lugnt.
Jag har ju varit för korkad förrut och dragit alldeles för mycket i onödan. Anntingen ska man lägga in en riktigt hård stött så ingen orkar hänga på eller så ska man bara hänga med bakom om man har ett gäng som bara suger hjul hela tiden och inte hjälper till. Tyvärr så har jag varit för dålig på att lägga in de där riktigt hårda stötarna så alla har bara legat kvar på hjul till mitt förtret tidigare. Nu var det omvänt nu låg jag där och lura i stället.
Kom in som 5:a i min klass till slut på tiden 4:21:58 så jag får väl vara ganska nöjd ändå. Men jag var över 15minuter efter segrande Michael Johansson i min klass och nästan 30minuter efter Mikael S Flockhart som gick och vann elitklassen.
Här är Finnmarksturens resultat.
När allt var klart så vara det bara att ralla hem och hämta upp Stefan då vi skulle på Mickes bröloppsfest. Vi kom en anningen försent men det hör ju till fint folk som man brukar säga....
Blev en trevlig tillställning med mat och musik och lite dans inpå småtimmarna.
Idag har det bara blivit en komadag då jag fortfarande inte är helt frisk så jag och Eva har bara varit hemma och sett på film, spelat och sovit.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar