Jag då var vi på väg hem efter 4 veckors resande. Vi har bara varit hemma 2 dagar under hela semestern. Det känns nästan som semester att komma tillbaks och börja jobba.
Grenserittet gick halvbra igår för mig.
Var seg som vanligt i början och jag hade dessutom fått ont i magen av någon konstig anledning.
Efter nästan halva banan började benen kännas bättre och vi kom till en halvlång teknisk uppförsbacke.
Jag hade jagat ikapp en stor grupp och när alla där framme börja gå så tänkte jag att jag försöker cykla upp och gasa på lite.
Det var inga problem att cykla upp så jag kom ikapp och om många.
Men efter den lilla farthöjningen så strejkade min mage helt.
När det började gå nedför på den långa serpentinvägen där jag hade hoppats på att köra om ännu fler så var det kört.
Jag fick sladda in i diket och lägga värsta kaskadspyan.
Det kändes som jag hulka upp både frukost och middag för det tog aldrig slut.
Stod säkert i en minut och harkla mig.
Försökte komma igång sen och det gick väll skapligt bra.
Kom ikapp några stackare som tappat och ett gäng kom ikapp mig så vi försökte skapa en liten klunga.
Då jag var helt tom i magen så fick jag stanna vid varje kontroll och käka lite för att inte dö helt.
Fick tillbaks lite krafter och kunde börja köra lite.
Det var tur för mig att norrmän inte kan svänga.
Av någon konstig anledning så tog alla de jag körde med inner inner i kurvorna så det gick något grymt långsamt.
Hade de kört ifrån mig med 30 m så tog jag in det i första lite branta kurva utan problem.
Sista milen så börja hammaren infinna sig och benen blev riktigt tunga.
Som tur var kom det en riktigt kurvig nedförsbacke och där fick jag en lucka på runt 3-400 meter på att i stort set bara släppa bromsen.
Tyvärr sluta backen i ett stort fält med värsta motvinden så det tog inte lång tid innan jag var ikappkörd igen.
En till halvstor klunga med Calle Friberg hade anslutit också så jag gjorde allt för att inte tappa dem.
Lyckades hänga med hela vägen till målbacken men där sprätte en del av gruppen till och jag hade inte mycket kvar att ge.
Jag körde i mål i mitten av den gruppen så det verkade som fler var trötta.
När jag tog blodsockret sen så låg det nere på 3.0 så det var inte konstigt att jag var lite seg.
Så här såg prispallen ut i elitklassen.
Själv kom jag in på en 129 totalt av ca 7500 som startade så jag får väll vara skapligt nöjd ändå.
Prispallen för dameliten såg ut så här
För resultat från Grenserittet så titta in här.
Efteråt åkte jag, Eva med hennes föräldrar och Oskar till deras släktingar i Yttre Enebak i Norge.
Blev en trevlig grillkväll hos dem med entrecote och potatissallad.
Fick grillkorv med lompe som förrätt och en grymt gå jordgubbstårta som efterrätt.
Det verkar som 3-rätters har blivit standard här under semestern.
Har ju blivit det nästan varenda dag här.
Grymt gott men inte så bra för vikten.
Efter en liten olycka i bajseriet hos Oskar så fick han låna lille Madelens kläder. Det blev TEAM lila efter det. Ett riktigt fint liten TEAM.
Efter en trevlig helg i Norge så är vi nu på väg hem.
Nu är semestern slut och i morgon är det dags att börja jobba igen.
Grenserittet gick halvbra igår för mig.
Var seg som vanligt i början och jag hade dessutom fått ont i magen av någon konstig anledning.
Efter nästan halva banan började benen kännas bättre och vi kom till en halvlång teknisk uppförsbacke.
Jag hade jagat ikapp en stor grupp och när alla där framme börja gå så tänkte jag att jag försöker cykla upp och gasa på lite.
Det var inga problem att cykla upp så jag kom ikapp och om många.
Men efter den lilla farthöjningen så strejkade min mage helt.
När det började gå nedför på den långa serpentinvägen där jag hade hoppats på att köra om ännu fler så var det kört.
Jag fick sladda in i diket och lägga värsta kaskadspyan.
Det kändes som jag hulka upp både frukost och middag för det tog aldrig slut.
Stod säkert i en minut och harkla mig.
Försökte komma igång sen och det gick väll skapligt bra.
Kom ikapp några stackare som tappat och ett gäng kom ikapp mig så vi försökte skapa en liten klunga.
Då jag var helt tom i magen så fick jag stanna vid varje kontroll och käka lite för att inte dö helt.
Fick tillbaks lite krafter och kunde börja köra lite.
Det var tur för mig att norrmän inte kan svänga.
Av någon konstig anledning så tog alla de jag körde med inner inner i kurvorna så det gick något grymt långsamt.
Hade de kört ifrån mig med 30 m så tog jag in det i första lite branta kurva utan problem.
Sista milen så börja hammaren infinna sig och benen blev riktigt tunga.
Som tur var kom det en riktigt kurvig nedförsbacke och där fick jag en lucka på runt 3-400 meter på att i stort set bara släppa bromsen.
Tyvärr sluta backen i ett stort fält med värsta motvinden så det tog inte lång tid innan jag var ikappkörd igen.
En till halvstor klunga med Calle Friberg hade anslutit också så jag gjorde allt för att inte tappa dem.
Lyckades hänga med hela vägen till målbacken men där sprätte en del av gruppen till och jag hade inte mycket kvar att ge.
Jag körde i mål i mitten av den gruppen så det verkade som fler var trötta.
När jag tog blodsockret sen så låg det nere på 3.0 så det var inte konstigt att jag var lite seg.
Så här såg prispallen ut i elitklassen.
Själv kom jag in på en 129 totalt av ca 7500 som startade så jag får väll vara skapligt nöjd ändå.
Prispallen för dameliten såg ut så här
För resultat från Grenserittet så titta in här.
Efteråt åkte jag, Eva med hennes föräldrar och Oskar till deras släktingar i Yttre Enebak i Norge.
Blev en trevlig grillkväll hos dem med entrecote och potatissallad.
Fick grillkorv med lompe som förrätt och en grymt gå jordgubbstårta som efterrätt.
Det verkar som 3-rätters har blivit standard här under semestern.Har ju blivit det nästan varenda dag här.
Grymt gott men inte så bra för vikten.
Efter en liten olycka i bajseriet hos Oskar så fick han låna lille Madelens kläder. Det blev TEAM lila efter det. Ett riktigt fint liten TEAM.
Efter en trevlig helg i Norge så är vi nu på väg hem.
Nu är semestern slut och i morgon är det dags att börja jobba igen.
