Idag var det ett långpass som stod på schemat. De andra ska åka hem i morgon så de ville ta ett sista finpass. Runt 6 timmar var planen och Stengård hade en bra rutt med en djävulsk lång och brant backe. Vi startade med att köra längs kusten till Arguineguin och sen upp mot Montana de Tauro och vidare till toppen av Cykel Citys testbacke och ner hela vägen.
Sen kötta vi på till Aldea De San Nicolas. Därefter började småvägarna upp till andra vattendammen där den djävulsk branta och 11km klättringen mot Timagada. Tror den var från 10-20% så jag var glad att jag hade en 11-28 kassett där bak.
Stefan och Stengård ånga på och efter några km så släppte jag då jag inte ville spränga mig helt. Värmen tog riktigt hårt och då det var så brant gick det inte att återhämta sig heller. Båda mina flaskor var slut och när det var 4 km kvar så kände jag att jag måste ha vatten annars kommer jag inte komma upp.
Det var bara kalhygge och branta serpentiner så långt ögat kunde se men tillslut kom jag till en liten by som hette El Toscon tror jag. Jag gled förbi en stor dör som var öppen och såg flera 8liters vattendunkar som stod som en uppenbarelse.
Jag trodde det var en affär i dimman så jag traskade bara in och fråga vad de skulle ha för en dunk. Det visade sig vara en vanlig familj som bodde där som blev lite överraskade av mitt intågande.
De verkade tycka att jag såg lite sliten ut så de bjöd på en tre rätters lunch och fyllde upp mina flaskor med vatten. Fick hur mycket bröd och soppa och frukt som helst och en riktig god pannacotta till efterrätt. Snacka om att bli trevligt bemött när jag kommer instaplande som en galning. De räddade verkligen dagen för mig, jag är riktigt tacksam för det.
Sen lyckades jag ta mig upp till toppen där Stefan och Stengård väntade.
Vi drog vidare till Ayacata där de skulle ta en lunch. Då jag redan fått min så åkte jag hem till familjen via San Bartolome och Fataga. Fick ihop 6 timmar med ett snitt på 139 och 5260 brända kalorier och 3400 höjdmeter. Blev ett ganska hårt och långt pass kan man säga för min del.
Sen kötta vi på till Aldea De San Nicolas. Därefter började småvägarna upp till andra vattendammen där den djävulsk branta och 11km klättringen mot Timagada. Tror den var från 10-20% så jag var glad att jag hade en 11-28 kassett där bak.
Stefan och Stengård ånga på och efter några km så släppte jag då jag inte ville spränga mig helt. Värmen tog riktigt hårt och då det var så brant gick det inte att återhämta sig heller. Båda mina flaskor var slut och när det var 4 km kvar så kände jag att jag måste ha vatten annars kommer jag inte komma upp.
Det var bara kalhygge och branta serpentiner så långt ögat kunde se men tillslut kom jag till en liten by som hette El Toscon tror jag. Jag gled förbi en stor dör som var öppen och såg flera 8liters vattendunkar som stod som en uppenbarelse.
Jag trodde det var en affär i dimman så jag traskade bara in och fråga vad de skulle ha för en dunk. Det visade sig vara en vanlig familj som bodde där som blev lite överraskade av mitt intågande.
De verkade tycka att jag såg lite sliten ut så de bjöd på en tre rätters lunch och fyllde upp mina flaskor med vatten. Fick hur mycket bröd och soppa och frukt som helst och en riktig god pannacotta till efterrätt. Snacka om att bli trevligt bemött när jag kommer instaplande som en galning. De räddade verkligen dagen för mig, jag är riktigt tacksam för det.
Sen lyckades jag ta mig upp till toppen där Stefan och Stengård väntade.
Vi drog vidare till Ayacata där de skulle ta en lunch. Då jag redan fått min så åkte jag hem till familjen via San Bartolome och Fataga. Fick ihop 6 timmar med ett snitt på 139 och 5260 brända kalorier och 3400 höjdmeter. Blev ett ganska hårt och långt pass kan man säga för min del.
2 kommentarer:
Härligt med en 3 rätters! Inte lika lätt på 225´ an mot Nynäs./Niclas
Ja den satt riktigt fint. Det skulle aldrig hända i Sverige om man vägga att man blev bjuden sådär:-)
Skicka en kommentar