I stort set alla fick stå i första led så det kändes riktigt bra när alla var med där uppe.
När starten gick så var det Calle Friberg, Martin Eriksson, Fredrik Edin, Lars Bleckur och Jesper Hjortberg som gick upp och drog. Jag hängde på men efter ca en halvmil så tappa jag och resten av den jagande klungan.
Vi blev en ganska stor klunga bakom med bl.a. Min teamkompis Isak Strömberg som jagade.
Kändes bra i benen för jag orkade hänga på i alla sprätbackarna. Dock fick jag verkligen ta i för att de inte skulle få lucka men de gånger de fick det så lyckades jag alltid köra ikapp utför som vanligt.
När det var ca 15 km kvar så började jag bli riktigt hungrig. Såg Anna som stod med en flaska och försökte ta den men tappade helt då Anna försökte langa till Isak bakom mig som hade missat förra lagningen. Så nu vart vi båda utan flaskor, inte så bra.
Tryckte i mig några Enervit gel och Liquid och kunde fortsätta köra med klungan som nu krigade om placeringen 5-10.
Kändes väldigt kul att jag kunde vara med så bra i loppet mot slutet.
När det var ca 8-9 km kvar så lyckades jag få framhjulspunktering.
Satte i ny slang och körde med patron och tyckte jag fick till det ganska snabbt då jag inte tappat så många placeringar.
Sen hände det som inte fick hända. När jag skulle skruva ut patronen så hängde ventilen med och all luft försvann igen.
Hade en liten minipump med mig men det var också av den typen som måste skruvas fast så ventilen åkte ut 3 gånger efter att jag pumpat upp hela däcket.
På 4:e försöket så fick jag äntligen till det och kunde fortsätta. Då hade jag ståt still i nästan 25 minuter.
Halkade i mål på en trött 75:e plats men får ändå vara nöjd med hur bra det gick fram till haveriet.
Resten av CRT gänget gick det bra för och Martin Eriksson och Fredrik Edin tog hand om 2:a och 3:e platsen riktigt grymt kört. Calle Friberg gick det inte att göra någonting åt idag då han tog en välförtjänt seger.
Resultat hittar ni på Lidingöloppets MTB sida.
Nu har jag kommit hem och tagit mig en välförtjänt sovstund på 2 timmar, det behövdes verkligen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar