söndag 23 juli 2023

Då har jag kört mitt 31:a XCO SM

Då har jag kört mitt 31:a XCO SM på raken. Det är alla Officiella Svenska mästerskapen sen det första 1993 i Skövde. 
Det gick dock ett inofficiellt SM i Riksgränsen 1992 när jag precis hade börjat tävla som 15-16 åring innan jag gick upp i junior 1993.
Det har hänt en del med cyklarna sen jag börja.
Min första riktiga MTB var en helstel Miyata Ridge Runner med 26” hjul och centilevelbromsar.
På den tiden en riktigt fin cykel.

Loppen var mycket längre på 90 talet också. Vinnartiden kunde vara en bra bit över 2 timmar.
Oftast var banorna lite lättare än nutidens race och det fanns inga byggda hinder med A och B linjer som nu utan allt var naturliga stigar och banorna kunde vara upp till 8-9 km långa.

Nu har banorna blivit kortare och mer tekniska. I början ville åkarna som Bernt Johansson och Kjell Nilsson med flera inte ha någon framdämpare då det var för tungt.
Min första dämpare var en Manitou 2 dämpare. Det var inte mycket till dämpare utan var bara uppbyggd med elastromer så det fanns knappt några inställningar förutom att skruva åt gummikuddarna.

Centilevel bromsarna var inte heller mycket att hurra över. Var det blött då var det svårt att få ner farten.


Sen kom Paralellogram bromsarna eller V brakes som de kort kallades för.


Det blev ganska mycket bättre bromsverkan men fortfarande inte helt 100. 
Magura var först ut med en hydraulisk variant för fälgbroms innan de riktiga skivbromsarna kom.
Oftast fick man köpa till en brakebooster för att inte böja sönder rammen när man bromsade hårt.


Mycket eloxerat var det på 90 talet också. Och för att lätta cykeln lite så var det många som borrade i vevarmar och backväxlar m.m.

Styrstammar skulle gärna vara upp emot 150 mm långa och gärna barends till det då styrena var så smala som 56 cm.

Nu har utvecklingen gått framåt med stormsteg. Nästan alla kör med heldämpat nu och fler och fler börjar köra med dropperpost nu då banorna har blivit så tekniska och det kan vara ganska mycket branta partier och snäva kurvor.

Alla kör med skivbromsar nu och 29” hjul då hjulen rullar bättre över stökig terräng och bromsarna tar mycket bättre.
Ramarna har också ändrats en hel del. Då banorna blivit mer tekniska så har det blivit flackare vinklar för varje år här nästan.
Förut kunde styrvinkeln vara över 70° och nu är de nere på 64°
Även reash har ändrats mycket då rammarna blivit längre men man har satt på kortare styrstammar istället. Nu är styrstamnarna nere på 3-4 cm.

Fjädringen har blivit längre och kraftigare också.
De första hade bara en slaglängd på 63 mm och en diameter på 30.
Nu kör de flesta på 120 mm gafflar med 34 mm diameter för att klara av de stötigare banorna och styva upp styrningen.

Kom ihåg en gammal 80mm Rock Shox SID gaffel jag hade förut. Den var snorlätt strax över kg. 
Men den var som kokt spagetti och nästan vek sig när man la ner cykeln i kurvorna.

Det har helt klart gott åt det bättre hållet med styvare och robustare cyklar, dock har de blivit tyngre. Nu ligger många Top of the line hojar på 11 kg förut var de på runt 10.
Men de är mer förlåtande och klarar av mycket mer.

Så till dagens race. Jag kör ju för att det är kul. Jag vet att jag inte har någon chans mot de i toppen längre då jag äter betablockerare och diabetesen sätter sina spår.
Men jag tycker det fortfarande är kul att köra och vill köra så bra som mina förutsättningar kan ge.

Den här banan är en riktig mountainbike bana med mycket sten och rötter och tekniska uppförs och nedförsbackar.
Tyvärr var backarna lite för branta för att mitt hjärta skulle orka med och jag fick gå på rött för att över huvud taget komma upp.

Det var många A och B linjer och det var ett gäng löjligt roliga utförslöpor så jag ville verkligen köra så långt jag kunde för det var riktigt kul att köra trots att det var så jobbigt.

Blev tyvärr avplockas då det var 80% regel igen så det var synd att jag inte kunde köra vidare.
Började dock få problem med fingrarna igen. Det var ett tag sen jag fick det sist, men den här banan är ju lite brutalare än de flesta andra. Blev problem att bromsa, växla och använda droppern och de behövdes på den här banan.
Men kul att få avverka ytterligare ett XCO SM. 
Får se hur många till det kommer bli.


Johan Lindbom körde grymt fort idag och vann med över 2 minuter.

Fullständiga resultat ifrån XCO SM i Borås finns här.



Inga kommentarer: