Äntligen ett SM där det gått skapligt...

I helgen stod Bockstensturen på schemat. Det var avslutningen på långloppscupen och hade i en hast även blivit SM i långlopp då Åsarna hade fått ställa in sin tävling.

Målet var så klart att vinna i H30. Jag visste att jag skulle kunna ha chansen på förstaplatsen om jag bara hamnade i en bra grupp i början.

Slätdraget har jag och på dom tekniska partierna kör jag ifrån dom flesta, det är bara dom där djävla backarna som inte är mina vänner än...
Jag åkte ner tillsammans med Fredrik Edin på fredagsförmiddagen. Jag Lillhäggot och Kangas hade fått äran att bo hos Fredriks föräldrar, riktigt trevligt dom hade fixat middag när vi kom ner. Dom hjälpte även till med lagning på tävlingsdagen och var behjälpliga hela tiden med allt runt omkring så det ska dom ha ett riktigt stort tack för, det gjorde verkligen allt så mycket lättare.

Starten gick 10:45 på lördagen. Jag hängde med långt framme hela tiden så länge det var platt men efter ca 2mil kom den riktiga stigningen. Som vanligt så tappa jag men jag hängde på skapligt i första lutningen och sen gick det nerför en bit och jag lyckades komma tillbaks lite gran men sen kom nästa motlut och då hade benen stumnat rejält.
Jag såg åkare efter åkare bara svischa förbi och jag fick lite negativa tankar då jag såg ett helt H30 gäng dansa förbi och jag såg min medaljchans försvinna.
Men jag ville inte få ett ytterligare dåligt SM på meritlistan så jag gasa på så gott det gick och kom ikapp en liten grupp som jag körde med någon mil.

Efter andra bergspriset började det kännas bättre och jag hade kommit ikapp 3 och 4 i H30. När vi kom in i skogen när det var runt 35km kvar så var det dags att spänna fjädern och dra iväg på en liten fartökning. Nu hade äntligen SM-koman försvunnit så hela klungan släppte på en gång och jag fick en skaplig lucka. När jag kom ut på gruset igen så var det bara att bita styrlinda för jag ville inte att dom skulle komma ikapp igen och ligga och fisköra på min rulle.

Jag stod på för fulla muggar och låg själv och borra i ca 2 mil tills jag kom ikapp en grupp på runt 4 pers. Jag la mig bakom för att vila upp mig lite gran men sen var det dags att stöta ifrån igen. Fick med mig en H40 åkare och vi hjälptes åt den sista milen

När det var några km kvar så fick jag syn på 2:an i H30. Då var det bara att lägga i en till växel och köra ikapp. Lyckades köra ikapp och la mig och vila där bak. Han drog sista km till mål sen la jag in dödsstöten på upploppet och spurta om honom på målrakan.
Skönt att spurten satt där den skulle i alla fall.

Det resuterade i att jag kom 2:a på SM och saluförde mig även på en 2:a plats totalt i långloppscupen. Riktig skön avslutning på säsongen.
Veckans svar på webfråga blev Lars Bleckur som fullkommligt krossade allt motstånd och smiska ditt 2:an med nästan 3minuter, grymt kört. Fullständiga resultat finns här.

På kvällen så drog vi ut och firade och mötte upp Kvänumgänget och Lars Bleckur på det lokala danshaket. Sen var det bara att svinga sina lurviga tills det stängde vid 02 snåret...;o) Blev ett trevligt avslut på den helgen.

MTB Sthlm och en redig semester...

Idag var det MTB Sthlm i Lida så jag tog och cykla direkt från jobbet. Blev en lagom uppvärmning på 1:10. Anders Skog och kompani hade gjort om banan lite. Det var fortfarande mycket skog men dom hade lagt till lite grusväg så man kunde köra om också.

Jag tycker banan var grymt rolig, kanske för att det var skapligt tekniskt och inte allt för mycket backar. Kan ju vara för att jag gick och vann också....;o)

Tog starten i vanlig still och släppte inte förbi någon efter det. Hjalmar Bengtsson var uppe och nosa där bakom första varvet men tyvärr så åkte han på en punktering. Så det var bara att åka i ensam majestät hela vägen till mål. Synd att det inte var så mycket motstånd men alltid skönt att få vinna i alla fall.

Måste ju få in vanan till helgen så man kan få stå högst upp på pallen på SM i långlopp nu på lördag....;o)
Där vill jag så klart vinna och det är nog inte helt omöjligt.
Det är Michael Johansson, Magnus Pettersén och Magnus Mattsson som är mina största hot. Jag har slagit alla i år på någon tävling så jag hoppas kunna köra skiten ur dom på lördag också.
Resultat från dagen kommer upp här lite senare.

Igår var jag och Eva och beställde en resa.
Så nu ska

och

till Marsa Alam och

och titta på lite

och alla fina

Det ska bli så grymt skönt, hela 18 dagar med sol och bad och käka hur mycket man vill,
det är nämligen all-inclusive på hotellet så man kan äta ihjäl sig mellan 07-22 sen kan man vila lite....:o)
Man behöver inte bry sig om någonting, städar gör dom varje dag också så vi kommer bara flyta runt där i nästan 3 veckor och bara snorkla och pilla oss i naveln.
Och det bästa av allt.... gissa vad hela kalaset gick på?????........
futtiga 8500:- per person med allt inkluderat, nästan gratis kan det bli bättre???
Ja det kan det, enligt säkra källor så ska Marsa Alam vara det bästa stället i hela Egypten om man gillar att snorkla och se på koraller då det fortfarande är ganska orört där nere då inte alla feta turister har hunnit klampa ner allt.
Och jag som tyckte att Hurghada och Sharm El Sheik var grymt.

Nu har man spöat skiten ur...

....Fredrik Ericsson och Alexander Wetterhall på Cupavslutningen i landsvägscupen i Värnamo. Sen om dom hade betongben eller bara hade stallorder det är en annan femma men slog dom med ett gäng minuter gjorde jag i alla fall....;o) Alltid något man kan sätta upp på meritlistan.
Linjet idag var nästan som ett GP.

Vi skulle köra 9varv på en 16km bana med en ordentlig backe i alla fall för mig då den var ca 75höjdmeter.
Trodde jag skulle bli avhängd ganska fort. Men jag lyckades håla mig långt framme hela tiden och tappa faktiskt inte så mycket som jag trodde jag skulle göra. Jag gled ner 10-15 placeringar men sen kom jag ikapp utför.

3 varvet gled jag ner lite för mycket och trode det var kört men då kom en stor klunga efter och då var det bara att slå i stora lilla och bomba på sen var man ikapp igen.
Efter det så tyckte jag faktiskt det gick ovanligt långsamt uppför för jag tappa knappt någonting eller så är det bara jag som blivit grymt stark, jag tror så klart på det senare....;o)

Jag låg bakom Fredrik Ericsson stora delar av tiden då han hade gula ledartröjan och jag trodde han hade planerat att försvara den. Men på 8:e varvet så stack det iväg gubbe efter gubbe så jag börja tvivla på min inte allt för geniala taktik att ligga där bakom.
Sen när min ärkefiende på långloppscupen i H30 Michael Johansson drog iväg på en långspurt så bestämde jag mig för att hänga på.

Han jaga ikapp framförvarande klunga som hade bildats sen drog dom på i ett skapligt tempo.
På sista varvet gick det riktigt lugnt så ett gäng till på ca 10pers kom ikapp så det var bara att invänta spurten uppför backen mot mål. Försökte som vanligt tränga mig fram lite innan baken för att inte halka ner allt för mycket.

Sen var det bara att bita styrlinda och ta i som en stucken gnu. Lyckades skapligt och saluförde mig på en 22:a plats så det var inte fy skam ändå.
Resultat finns att finna här.

Efter det så var det hemfärd och då skulle Eva köra. Det var första gången hon skulle ut på motorväg och ralla så hon var måttligt nervös då hon var rädd för på och avfarterna till motorvägen.. Men det gick faktiskt riktigt bra. Det märks att hon brås på mig, redan innan hon fått körkortet så har hon betongsula och kör som en biltjuv, inte bra. Så farligt var det faktiskt inte men hon var över 110 ett gäng med gånger....

På hemvägen stana vi över hos Mats och Karin i Linköping och gick ut och käka lite middag. En riktigt bra avslutning på veckan måste jag säga.

Några bilder ifrån GP:t på lördagen också. Där gick det inte riktigt lika bra. 15 varv på en bana som gick upp och ner. Jag tog mig imål utan att bli varved men det var inte så mycket mer.

Hade jagat ikapp huvudklungan på 8 varvet innan backen.

Sen när man var på toppen orka jag inte hålla kvar utan föll som en fura genom fältet.

Sluta med att jag fick jaga aldeles själv dom sista 7 varven.

Farstakrossen hal som fan

Ja då var det dags för Farstakrossen igen. Det var ett stort gäng som ville göra upp om den hedersvärda vinsten.

Som vanligt körde vi 50min + 3varv. Lagtempo dom första 50min sen i full sula dom sista 3 varven.

Redan efter några minuter blev några stackare avhäktade men då varvet är så kort är det bara att hoppa på nästa varv.

Efter ca 30min var det bara jag och Micke S kvar i första klungan så vi turades om att dra.

Det började regna på slutet så jag vågar inte släppa på för fult utför då det är hala övergånsmarkeringar i kurvorna som jag inte vill syna.

När det var 2 varv var så gör Micke ett litet ryck i uppförsbacken men jag lyckas klamra mig fast. På sista nerförsbacken släpper jag bromsarna och får en liten lucka men då det är en bit kvar så vänta jag in Micke.

Sen kommer vi till den härliga spurtrakan där allt avgjörs i ett mindre motlut.

Både Micke och jag kör lite avaktande då det är en ganska lång raka.

Sen ser det ut som Micke ska dra igång spurten och då släpper jag lös alla hingstarna och får jordens bakhjulssläpp. och jag som tog det lugnt i kurvorna för att inte slå runt, ha där får man...

Det resulterar i att jag går upp på framhjulet och glider 10m när sen bakhjulet landar snett och inte allt för fint igen så glider jag in på arslet i trotoarkanten. Inte allt för skönt. Blev som tur var bara skrubbsår så det kommer nog bara svida ett tag, ingen större fara med andra ord.

Surt bara att förlora på det sättet inte så kul för Micke att vinna så heller....

Så här fin blir man efter en sån asfaltsyning.......

Äntligen...

....kom den efterlängtade vinsten och det var inte en dag för sent.

Det började på lördagen då det var Kringelloppet x2 som ingick i svenska XC-cupen.

På lördagen var jag riktigt taggad. Det var en bana som passade mig bra med många tekniska partier och inte allt för många uppförsbackar.

Jag tog starten då det var ett stenigt och brant tekniskt parti som jag inte ville fastna i bara efter några 100m.

När jag vände mig om efter det partiet så hade jag oväntat fått en lucka på ca 10-15s.

Först hade jag tänkt att jag bara ville vara först förbi där för att slippa köa, men nu när jag redan fått en lucka så var det bara att gasa på.

Jag drog ifrån mer och mer och hade väl som bäst ca 30-40s ner till den jagande klungan. Det kändes riktigt bra i tekniken och jag hade fått ett bra flytt i körningen men dom 2 få backarna som var tog ut sin rätt.

På mitten av 3:e och sista varvet kom Gunnar Töjrén ikapp i den sista backen men jag lyckades hänga på och det kändes ganska bra så jag började hoppas på att det skulle bli en spurtduell på slutet och det brukar vara min starka sida.

Det var en teknisk slinga den sista km och jag tänkte att jag skulle börja grilla Gunnar lite gran där men det blev mitt stora misstag. Pricis när man skulle in på slingan så skulle man hoppa över ett dike. Jag växla ner och skulle ta sats men då fastna Gunnar uppe på krönet av diket (gjorde ett så kallat Staffan John-stopp....) vilket gör att jag istället för att bara wheela över skiten får tvärnita och sen gå upp.

Fick växla upp och hade tappat all fart och såg Gunnar segla iväg mot mål.

Hade ingen ork att köra ikapp utan fick nöja mig med 2:a platsen, lite snörpligt efter trots allt en bra dag för mig.

För fullständiga resultat se här.

Idag skulle jag då få min revanch. Det var XC-cupfinal i form av ett långlopp på 62km.

Dom som jag fick titta lite extra efter var Gunnar Töjrén och Justus Adedoyn som kunde bli lite farliga. Jag ville verkligen vinna någon gång i år och cupfinalen kändes som ett bra tillfälle då även den här banan var väldigt teknisk för att vara ett långlopp och hade inte allt för många långa backar.

Tyvärr hade mitt blodsocker gått upp och ner på morgonen och jag ville inte få en Lida Loop känning som jag fått förut.

Blodsockret var alldeles för högt i starten vilket gjorde att jag var väldigt seg och trött.

Hade svårt att hänga med i början och Justus hade kört om mig så det kändes lite tungt och oroväckande. Jag tog i som en stucken gnu men det hände inte mycket.

Jag hamna bakom Benny Anderson ett tag i början som hade ett djävla slätdrag men tyvärr så kör han inte så tekniskt bra utan nitar i varenda kurva så jag åkte som en jojjo där bak. Till slut häkta han av mig i en backe. Nu blev jag lite orolig då det gått så dåligt, när nästa tekniska parti kom så gav jag allt och sket i bromsen och bara körde. Kom ikapp David Windisch och några till och körde i från dem. Ut på andra loopen började det kännas riktigt bra, tyvärr låg jag själv men då det var ganska tekniskt så kunde jag dra ifrån dom ännu mer.

Sen kom Niclas Andersson ifatt med en till och vi hjälptes åt att dra ett tag. Niclas körde hårt på grusvägarna sen kom vi in i ett skogsparti och jag gick upp och drog och helt plötsligt var Niclas borta.

Jag körde på för allt jag var värd då jag tappat så mycket i början. Kom ikapp Micke Häggqvist och Tommy Ohlsson i mitten av andra loppen och vi körde på, tyvärr orka inte Tommy hänga på så det blev bara jag och Micke kvar. Micke hjälpte till väldigt mycket i dragningarna så det kändes skönt.

Ut på tredje och sista loopen kom vi ikapp Jimmy Hammarlund så nu var nästan hela Ghost teamet samlat. Micke och Jimmy tog dom flesta dragningarna så dom hjälpte verkligen till att hålla farten uppe. På slutet kom vi även ikapp Benny Andersson och Christoffer Grimbeck. Tyvärr så släppte Jimmy på slutet och även Benny. Så då var det bara jag Micke och Christoffer kvar.

Upp mot sista svängen mot mål så halka Micke så jag vänta in honom då jag tänkte att han kunde få ta spurten då han dragit så bra men både han och Christoffer lät mig köra först så jag fick en fin seger. Fick sen se på resultatlistan att jag vann med nästan 9minuter ner till Joachim Lyth och 13minuter ner till Gunnar Töjrén så det kändes riktigt skönt att man kunde få slå till med en brakseger för en gång skull. Jag slutade 2:a totalt också i XC-cupen så det blev en lyckad helg för mig. Könt att kunna avlsuta XC-Cupen med en seger.

Måste göra lite reklam för Ghost också för den cykeln har verkligen gått som en klocka i helgen. Det har varit så skönt att bara kunna släppa bromsarna i dom tekniska partierna och låta cykeln svälja ojämnheterna. Jag har i stort sett kunna sitta hela tiden och bara trampa sen har den gjort resten. Och trots att det var väldigt lerigt och halt på alla röter och stenar så höll VREDESTEIN Tiger Claw XC-G däcken mig på banan hela tiden.

Jag får tacka Powerbar också för utan deras Gel och sportdryck hade jag aldrig orkat ta mig runt banan då mitt blodsocker var oroväckande lågt på slutet men ett par Gel fixa den biffen.

För fullständiga resultat se här.

Nu har man grillats i 2 dagar

Idag var det dags för MTB Sthlm runt Högdalstoppen. Inte direkt en bana som jag kör bra på. Men det gick skapligt bra dom första 3 varven. Hängde på Gunnar Töjren och var inte så långt ifrån Mikael Salomonsson och Mikael Häggqvist heller. Sen krasha jag ordentligt på slutet av tredje och då gick luften ur. Hade tider runt 14:30 dom första 3 men dom sista varven så sacka jag rejält och tiderna låg nästan runt 16 minuter, Blev då ifrånkörd av Erik Vrang som körde riktigt bra på Finnmarksturen och sen kom Justus som har kommit igång med träningen efter sin knäskada.

Som vanligt så gick det bra på dom tekniska partierna och där det var platt men dom där djävla backarna verkar jag aldrig bli bra på. Nu skulle man dessutom upp för tippen totalt 10 gånger så jag fick slita hund för att ta mig upp.

Vann gjorde Fredrik Edin i överlägsen stil. Han kan nog bli riktigt farlig till Cupfinalen i helgen, seglarn har tagit cykelsverige med storm, han ligger 5:a totalt i Långloppscupen och 6:a totalt i XC-cupen det är en riktigt grym kille.
Resultat kommer här så småningom.

Igår fick jag slita lite också. Då körde jag Farstakrossen med Micke S. Där lyckades jag vinna igen. Jag vet inte riktigt varför det går så bra på just den banan. Jag måste föra över den kraften till MTB tävlingarna jag kör. Får låtsas att jag kör Farstakrossen varje tävling jag kör så ska det nog gå bra......;o)
I morgon ska jag till Kiropraktorn Magnus Carlsson och få min rygg uträtad. Kan behövas efter dagens race. Han har verkligen fått bukt på mina problem med ryggen jag hade förut. Jag känner knappt någonting i ryggen numera, kan varmt rekomendera honom om ni har något besvär.

Finnmarksturen

Ja då var det dags för Finnmarksturen igen då. Jag och Eva drog upp till Ludvika på fredagsförmiddagen för att slippa stressa.
Innan vi skulle svänga av mot E18 så fick vi syn på batmobilen. Fan har Bruce'an slarvat bort sitt gamla åk här i Sverige.

Vi stanna och tanka vid Västerås och mötte upp bossen Jimmy Lindgren, Thomas och Fredrik Edin. Sen skulle Eva prova sina vingar som förare.
Hon börjar få stil på körningen nu, hon lyckades med ett par omkörningar också. Hon brås tyvärr på mig och börjar få betongsula.

Vi tog sen en ordentlig middag när vi kom fram. Det blev Mongolisk BBQ buffe, den satt riktigt fint. Vi kvarta in på Rex Hotel som var belägget mitt i stan ca 500m från start. Det var riktigt billigt 500spänn för Eva och mig med frukost och man slapp städa, kan det bli bättre???

På morgonen var det då dagen D. Tävlingen som jag brukar köra bra på och som tillhör mina favoriter.
Jag kom in längst fram i ledet i starten och sen bar det iväg. Jag visste att det skulle gå undan uppför Kraborgarbacken som kom efter ca 1mil så jag ville vara långt framme så jag inte tappa för mycket. Jag tappa redan i den första backen men lyckades komma tillbaks till toppen. Men när den riktiga backen väl börja så tappa jag alldeles för mycket. När man kom upp till toppen så var det bara att lägga i en växel till och börja jaga.
Jag kom om några nerför men jag lyckades inte ansluta till den stora gruppen.
Det blev till att jaga själv. Vid första lagningen vid 15km så tog jag ingen flaska då jag inte hade druckit något. Strax därefter så tappar jag såklart flaskan i en utförslöppa.

Då farten var hög och jag ville jaga ikapp en grupp som låg ca 500m framför så fortsatte jag.
Börja känna mig lite törstig så vid lagningen vid 30km tog jag 2 flaskor och det var nog tur det för ena flaskan drack jag nästan upp på en gång.
Låg fortfarande själv men efter ca 35km kom jag ikapp några. Blev inte långvarig där utan ryckte ifrån i skogen och fick fortsätta själv igen.

Kom ikapp teamkompisen Jimmy Hammarlund och vi drog ett par mil tillsammans men han tappa för mycket i skogen så jag blev själv igen.
Vid 80km kom jag äntligen ikapp en större grupp och jag la mig bakom och vila lite gran. Kände av krampkänningar i högra låret och ibland hög det till något djävulskt. För att inte behöva stanna så drog jag inget och på grusvägarna körde jag bara med ett ben för att det inte skulle låsa sig helt.

När jag fick langning igen och kunde dricka ordentligt så släppte krampen lite och det var dags att börja jaga igen. Ja Powerbar i flaskorna verkar hjälpa
Jag och 3 till drog iväg och hängde av resten av klungan. Innan sista backen hade vi kommit ikapp Erik Vrang och en till.
I backen blev det tungt som vanligt för mig och jag tappa lite. Tänkte att nu är det fan inte långt kvar så nu måste jag ge järnet. Jag drog på som en skållad råtta utför och lyckades hänga av 2 och kom ikapp Erik. Tyvärr var det ett litet motlut till innan man kom ut på asfalten och där orka jag inte hänga på. Erik och Anders Haritz drog iväg.
Trond Aarstad kom sedan ikapp mig och vi hjälptes åt dom sista km mot mål men vi kom tyvär inte ikapp. Jag la i en liten långspurt och hängde av Trond Aarstad.

Det resulterade i att jag slutade som 3:a i H30 klassen och 22 totalt. Får vara skapligt nöjd med tanke på hur mycket jag dragit själv men jag hade nog viljat slå min totala 14plats från förra året.
Men det blev i alla fall pallplats och det är alltid kul. Fick en Camelback som tack för besväret så nu tyckte Eva och Louise som hjälpte till med langningen att jag inte behövde någon framöver.....

MTB Sthlm Märsta....

...gick inte som jag tänkt mig. Micke som också kör för TeamGhostSweden var snäll och skjutsade mig ditt och hem. Vi testade ett varv som uppvärmning och redan då så kändes det som jag kommer köra vilse då markeringen inte var den bästa.

Det var ett starkt startfält med Emil Lindgren och Ulf Johansson i spetsen. Starten gick och jag tänkte hålla igen lite för en gångs skull för att spara på krafterna och se om det blev något bra taktik. La mig bakom Gunnar Töjren och farten kändes helt ok.
Men sen kom missarna en efter en. Missa en kurva och tappa Töjren sen kom Magnus Grape ikapp sen körde jag vilse totalt och då körde Stefan Norlin om också. När jag väl hitta tillbaks så var jag rejält akterseglad.

Försökte köra ikapp igen men lyckades köra vilse igen på 3 varvet.
På fjärde varvet så fick jag en kvist i bakhjulet. Märkte inte det förrän växlarna börja hoppa och växla av sig själv.... Fick bromsa in och såg att en halv gran hade snurrat in sig i kassetten........
Det var bara att ställa sig och börja ansa bort skiten.

Efter ca 1 min så var det dags att hoppa upp och börja trampa igen. Då kom Emil Lindgren farande så jag tänkte att det är bara att hänga på så kommer man snabbare till mål. Växla ett par ord med honom och hängde på ett tag så länge det var tekniskt och rakt fram sen kom uppförsbacken och han tacka för sig och försvann.

Tydligen skulle han till Arlanda och flyga till Norge tror jag att det var. Det var inchekning om en timme så han hade lite bråttom. Cool kille, man kan ju inte missa en MTB Sthlm tävling när man är i Stockholm så det är lika bra att klämma in den innan man flyger iväg.
Vet inte resultat från tävlingen men det är inte så mycket att bry sig om, bra träning var det i alla fall. Resultat kommer väl lite senare här.

Det var inte bara jag som hade kört vilse det verka som dom flesta hade kommit på lite omvägar eller genvägar. Men vad gör det banan var rolig och man fick lite fartträning och det är ju inte direkt VM vi pratar om nu utan en liten rolig gratistävling.

Pridefestivall

Ja då har man sett sin första Pridefestival. Trots regn så var det chokat med folk längs paradgången och det var över 80000 pers som gick i själva paradtåget.

Jag vet inte riktig vad jag ska säga om spektaklet men det var bra stämning över allt där jag var och det var kul och se alla skumma utklädnader som dom gick omkring med. Kläder och kläder en del hade inte så mycket till kläder på sig....,;o)

Men man kan ju lugnt säga att paraden spär på dom flesta fördommar som finns om dom homosexuella. En del uppträde och hade klätt ut sig lite väl vågat kan jag ju tycka, men är det fest så är det och då är det väl lika bra att löpa hela linan ut.

Men det var en kul upplevelse och det är ju bra att det finns ett stort arrangemang där likasinnade kan träffas och få ha kul. Det reser ju hit en hel del folk från dom mindre orterna där det kanske inte är lika accepterat med homosexualitet som här i storstan så dom får väl sin chans att komma ur garderoben här så vitt jag har förstått på dom jag pratat med.

På kvällen skulle vi ut och det blev Evas favoritställe Patricia.

Det blev en halvlyckad kväll. Jag slapp i alla fall bli antastad som jag blev förra gången det var pride och jag inte riktigt visste om det......

(Jag råka ut för en som envisades med att han skulle dansa med mig trots att jag försökte smita därifrån och sa att jag var upptagen.... Det slutade med att han fick mitt knä där han helst ville ha något annat.....)

Nu var det lugnt och sansat, i alla fall för min del. Men Evas jobbarpolare hade inte en riktigt lika bra kväll kan man lungt säga. Han var skapligt överförfriskad och blev utslängd. Sen stod han och häcka utanför grindarna i ca 3h tills jag var snäll och släppte in honom igen.

Det kanske inte var så bra för vakterna hitta honom lite senare och dom var inte glada.

Dom fängsla fast honom i ett förråd sen åkte han på däng.....