Långpass på favoritstigar

Idag tänkte jag att jag skulle få till ett långpass. Hade planerat att köra min gamla favoritrunda genom Järvafältet till Kallhäll och sen längs vattnet till Alvik.

Hade lyckats slita ut mina däck så jag tänkte jag skulle passa på att testa mina nya tävlingsdäck för långlopp.

Så jag krängde på mina Pirelli Scorpion H Lite 2,2 de var skapligt lätta på 651g och har ett fint mönster.

Vid Kallhäll ville jag se om jag skulle orka runt ett varv på Brukets XCO bana. Var osäker på om jag skulle klara den branta backen upp till toppen i början med mitt hjärta och betablockerare. Men det gick som tur var bra men jag körde på lättaste växeln.

Var torrt och fint och jag tog alla A linjer utan problem så det var skönt. Däcken rullade fint och hade bra grepp så länge det var stenar och rötter och torrt. Kände att jag hade förtroende för dem i de hårdpackade kurvorna.

De är snabbrullade med sina små och tätta mönster men när det blev lite lerigt och kurvigt så blev de ganska hala. Fick ett par rejäla tvåhjulssläpp som jag som tur var ordnade upp.

Jag fortsatte sedan längs vattnet. Riktigt fina vägar.

Försökte köra på lite i backarna idag men annars tog jag det ganska lugnt.
Fick ihop 72 km på 4:07h hade 106 i medelpuls och 137 som max. Har kommit som högst 141 med betablockerare och min maxpuls innan dess var runt 184. Har dock inte maxat helt nu då läkarna sa att jag skulle ta det lite lugnt och ligga under 90% och inte gå över 95 än så länge innan jag fått alla provsvar.

Skönt och komma ut och trampa lite fina stigar och få frisk luft i dessa Corona tider.

Corona riskgrupp

Idag har det lugnt. Hade tänkt cykla men tappa lite motivationen när det snöa.

Jag skulle varit i Calpe Spanien nu och cyklat med Rocket Racing Sweden och MTB Täby var planen ifrån början här i vintras.

Hade sett fram emot att få cykla i bergen och köra i en massa roliga serpentiner.

Ett stycke Coronavirus satte stop för det och har nu lamslåt hela världen.

Halva världen är satt i karantän och det är inte bara ett farligt virus utan en ekonomisk kris.

Det är många företag som går på knäna och många har gott i konkurs då lägget är oroligt och inga vågar gå ut och spendera.

Har själv set mitt aktiesparande gå spikrakt nedåt men det är bara att ha is i magen och fortsätta månadsspara.

Sen diagnostiserades jag för HCM efter att jag hade hamnat på Danderyds Sjukhus då jag höll på att förblöda efter ett tandläkarbesök där Apoteket gett mig fel smärtlindrande. Jag hade fått blodförtunnande vilket var mindre bra.

Det gjorde att jag inte kan träna lika hårt som jag är van vid då jag måste äta betablockerare.

Har dessutom hamnat i 2 riskgrupper nu för Coronaviruset då jag både har Diabetes och hjärtproblem nu. Det går bra nu.

Jag är glad att ingen i familjen är smittad och jag får försöka ta det extra försiktigt nu och inte vara ute bland stora folksamlingar.

Det är tur att jag kan cykla och håla mig i bra form och få vara ute och få frisk luft.

Jag försöker se allt positivt ändå och är glad att familjen mår bra och att jag kan träna och inte har några allvarliga men. Det finns alltid någon stackare som har det värre så jag ska absolut inte klaga.

Skogskörning med MTB Täby

Idag skulle jag se om jag skulle orka med MTB Täbys snabbgrupp i skogen.

De skulle köra ifrån Ensta kl 09:00 så jag passade på att köra ditt som lite uppvärmning.

Var osäker på hur det skulle gå nu när jag käkar betablockerare för mitt hjärta som diagnostiserats för HCM för en vecka sedan på Danderyds Sjukhus.

De brukar dra på ganska snabbt ibland där så målet för dagen var bara att försöka hänga med så långt det gick.

Erik Vrang var snäll och tog det lite lugnt i början 

Jag orkade hänga på så länge det var tekniskt och platt. Men så fort det började gå uppför så fick jag slita ordentligt för att orka hänga med. 

Jag brukar inte vara så bra uppför i vanliga fall men jag brukar inte ha några problem att hänga med på de här rundorna. Nu var det riktigt tungt.

Men jag var ändå förvånad att jag inte blev helt avhängd.

Och det var grymt kul att jag hängde med bra när det var tekniskt. Så roligt att kunna kötta på när det är stenigt och rottigt.

Erik fick problem med sin dropperpost så han blev tyvärr tvungen att vika av efter 1,5 timme.

Vi andra hade tyvärr inte lika bra koll på spåren som Erik har så vi drog runt lite planlöst men hittade riktigt fina stigar tillslut.

Jag märkte att jag börja tappa mer och mer uppför nu efter lite över 2 timmar. Vet inte om de ökade farten eller ifall det var jag som blev trött.

Det var som många sagt till mig angående pulsen och seg i backarna. Det stämde in ganska precis på mig att jag tappat 30 slag mot i vanliga fall så det var ändå över förväntan att jag orkat med så här långt.

Jag fick lite pyspunka på bakdäcket också så när de vände tillbaka mot Ensta efter ca 2:45 så tog jag beslutet att vända hemåt.

Fick ihop 3:21 i rulltid och trots att jag fick slita för att hänga med så var det riktigt skönt att jag inte blev helt ifrånkörd.

Blev en imponerande låg medelpuls på 105 och en maxpuls på 132. Har haft 184 som maxpuls innan jag fick HCM och brukar ligga runt 135-140 i medel i vanliga fall på de här passen.

Så länge jag kan cykla såhär och kunna leka runt i skogen så är jag nöjd. Jag orkar trots allt hålla en skaplig fart.

Kort tur och besök på Cykloteket

Idag hade Oskar friidrott. Jag passade på att cykla lite lugnt medan han sprang runt på Sollentunavallen.

Körde lite teknikträning runt Väsjöbacken. Sen tänkte jag försöka köra ett halvhårt varv på Blåa Spåret vid Törnskogen innan jag skulle hämta Oskar.

Det gick så där. Han komma till första backen sen lyckades jag av någon konstig anledning trampa av kedjan. Jag har typ lyckats cykla av en kedja 2-3 gånger under hela mitt liv så det här var ju lite märkligt att det hände nu.

Det var snabblåset som hade gott av.

Det var bara att köra enbenspark till Sollentunavallen och hämta Oskar då jag inte ville korta ner den.

Blev ett snabbt besök till Cykloteket sen. Tänkte jag gör ett försök med ny kedja och ser om resten av drivlinan tål det. Den verkade inte vara så sliten så det höll påväg hem utan att rappa i alla fall. Drivlinan har ju gott några mil trots allt så det var skönt att det verkade hålla.

Besök på Danderyds Sjukhus för ett Datortomografi

Idag blev det ett besök till Danderyds Sjukhus igen. Fick en akut tid för ett Datortomografi för mina lungor. Läkarna hade sett något när jag gjorde en MR Scan på hjärtat förut som de ville titta lite extra på så inget förbisågs över min diagnos av HCM som jag hade på hjärtat.

Känns bra att läkarna utreder det ordentligt och inte missar någonting.

Jag fick inte veta resultatet än utan det kunde ta några veckor.

Jag fick dock fortsatta träna som tur var men jag fick inte köra någon maxning utan skulle hålla mig runt tröskeln och under. Var nu tröskeln är någonstans med betablockerare. Blir till att lära om ifrån nytt.

Men det är bara att hitta ett högt och jämt tempo som jag kan hålla runt timmen så blir det lagom.

Blir mycket lek och teknikträning nu tills jag får alla fullständiga resultat ifrån alla instanser på Danderyds Sjukhus så jag vet hur hårt jag vågar köra.

Försök till lite sprätt i backarna

Idag var det min sista dag på ICA. Skulle in till kontoret och jobba lite och lämna in dator och passerkort.

Så jag tänkte att det är lika bra att cykla så får jag komma ut och röra på mig lite.

Körde ganska lugnt till jobbet.

Påväg hem så tänkte jag försöka sprätta lite i uppförsbackarna. Gick inte på max utan körde på med den känsla jag brukar ha när jag kör runt tröskeln och strax över i vanliga fall.

Det var ganska stor skillnad nu när jag kör med betablockerare för hjärtat. Det var verkligen som att köra med handbromsen på.

Fick upp pulsen i 141 som max och då drog jag ändå på skapligt. Det är vad jag brukar ha i medelpuls på mina halvsnabba distanspass i vanliga fall.

Det tar mycket längre tid att komma upp i puls nu också. I vanliga fall tar det några minuter innan den börjar stiga ordentligt. Nu fick jag i alla fall köra i en kvart innan det hände något. När jag starta var det till och med småkrävande att komma över 100.

Det märktes att benen inte fick det syre de behövde. Det kändes väldigt stumt och orkeslöst i backarna. Det var som huvudet bad benen trampa men benen var för trötta för att orka göra något.

Det roliga var att det kändes helt ok att göra korta spurter.

Antagligen för att kroppen kan köra på korta stunder utan syre. Kanske kan ha kvar min spurt då.

Skönt att få komma ut i det fina vädret i alla fall. Jag måste bara vänja mig vid att det inte kommer gå lika fort nu när jag tar i med betablockerare.

Det är bara att åka ut och njuta i solen och gilla läget. Jag får som tur var träna och det är jag glad för. Jag kan fortfarande ta i men det går inte lika snabbt som förut.

Och jag kan träna teknik och det är grymt kul nu när jag har min nya Trek TopFuel med dropperpost. Den kommer gå varm i sommar. 

Nu i efterhand är jag väldigt glad att jag köpte TopFuel:en och inte Supercaliber:n med tanke på omständigheterna. Nu kan jag ut och leka mera och köra lite mer Enduroträning.

Kort pass runt Järvafältet

Idag blev det jobb hemifrån. Eva tog barnen till skolan medan jag jobba.  

På eftermiddagen så var det jag som skulle hämta så jag passade på att ta cykeln på kvällen.

Blev ett lätt pass runt Järvafältet idag igen. Det måste ha regnar mycket under veckan som jag var borta, det var blött överallt i skogen.

Blev ett ganska kort pass då jag skulle tillbaka till skolan sen. Men jag han köra lite fina stigar innan det var dags att vända tillbaka.

Småttingarna hade med sig cyklarna idag också.

Kul och se Emilia börja köra själv också. Hon har fått bättre och bättre kontroll på hur man bromsar in nu också. 

Första turen sen sjukhusvistelsen

Jobbade hemma idag för det mesta. Kunde dock inte koppla upp mig mot ett par datorer så jag blev tvungen att åka in.

Tänkte att det var lika bra och testa och cykla för att se hur det skulle kännas.

Sagt och gjort jag tog min Procaliber och körde längs Edsviken ganska lugnt.

Det märktes att pulsen inte ville vara med, speciellt i början. Fick nästan ta i för att komma över 100. 

Maxade på 127. Tog inte i så hårt men i vanliga fall hade pulsen varit över 150 tror jag när jag körde upp vid backen vid Ulriksdals Slott.

Riktigt skönt att få komma ut i alla fall. Stannade inte så länge på jobbet då jag redan hade arbetat en hel del och skulle fortsätta hemma sen.

Blev en tur till Cykloteket vid Häggvik sen. De har kundcykling på tisdagar som alla kan hänga med på så det är kul. Tänkte jag kunde hänga med en kortis innan jag skulle hämta småttingarna på skolan sen.

Det blev en fin tur på lite småtekniska och ganska hala stigar runt Järvafältet. Så skönt att få cykla igen trots att det inte gick så snabbt idag.

Småttingarna hade också cyklat till skolan. Lilla Emilia börjar lära sig att bromsa ordentligt nu också. Vågade släppa iväg henne själv på en rak och bred gata och det gick riktigt bra.

Så skönt om hon lär sig att köra helt själv. Emilia är riktigt duktig och hon kan trampa och svänga bra nu. Det är bara starten och att kunna bromsa ordentligt när det börjar gå snabbt som behöver slippas på lite mer innan jag törs låta henne köra själv till skolan utan att jag håller i.

Första dagen med HCM sen sjukhusvistelse

Idag var första dagen på jobbet sen sjukhusvistelse på Danderyd. Det har varit många känslor att ta in och många frågor.

Det är en helt ny situation för mig som jag inte är van vid. Kommer mina barn få det här också kan de träna på och leka och leva runt, kan jag fortsätta träna hårt men med nya förutsättningar med betablockerare. Hur mycket kommer jag tappa. Hur mycket kan jag träna.

Jag är glad att jag fortfarande får träna. Blir nog lite omställningar och nya mål och mer lek på cykeln. 

Kanske testar på lite Enduro, det har jag alltid tyckt varit riktigt spännande. Jag älskar teknisk åkning både i skogen och på asfalt och det kan jag köra både snabbt och långsamt så där har jag hur mycket som helst att lära mig.

Var på Danderyds Sjukhus i morse också och lämnade ett sista blodprov.

Jag är glad att alla läkare och sjuksköterskor varit så snälla och tillmötesgående i de här svåra och omställande stunderna för mig. Det har verkligen underlättat och det ska de ha ett stort tack för.

Sen var det dags att gå till jobbet. Hade lite saker att hämta upp där då det är sista veckan som jag jobbar på ICA så jag tog bilen in till kontoret där.

Var skapligt tomt där pga Coronaviruset som härjar överallt. 

I morgon ska jag testa på ett första träningspass och se hur det känns. Sen får vi se hur jag tar mig därifrån. Blir en ny rolig resa med nya äventyr.

Hypertrofisk kardiomyopati, HCM

Ja då har jag äntligen kommit hem ifrån Danderyds Sjukhus. Så skönt att få komma hem till familjen.

Först och främst vill jag ge ett stort tack till all personal på Danderyds sjukhus och i ambulansen. Vilket grymt jobb ni gör. 

Sjuksköterskor och Läkare tog sig tid och lyssnade på alla mina frågor och gjorde flera tester för att utesluta eventuella tvivelaktiga resultat flera gånger.

Trots rådande situation med Corona och allt så blev vi grymt bra behandlade som var där. Riktig proffsigt bemötande så det kändes tryggt att vara där.

Återigen ett stort tack för allt ni gör.

Så till resultatet som var mindre roligt för mig. Jag har haft ett stort hjärta sen förut pga all träning, ett så kallat idrottshjärta  Jag har gjort ett ultraljud förut också för en herrans massa år sen där de också påpekade att hjärtat var väldigt stort och hade lite blåsljud.

De var ingen fara så det gjordes inget åt det då.

Nu när jag hade svimmat och kom in med ambulansen så tog de ett EKG på mig och såg att jag hade en hel del dubbelslag. Då jag förlorat en hel del blod så ville de såklart göra fler tester.

Under dagarna på Danderyd har jag haft kontinuerlig EKG mätning på mig. Det har körts ultraljud, MR scan, Arbets EKG och en massa blodprov och blodtryck. Resultatet var tyvärr Hypertrofisk kardiomyopati (HCM) som de trodde ifrån början. 

Dock kan det vara på gränsen ganska likt ett idrottshjärta i visa avseenden och det var därför jag ifrågasatte det så mycket och ville kanske inte ta emot det svaret heller då det inte är så kul.

Hypertrofisk kardiomyopati (HCM) är när väggtjockleken är grövre och inte lika elastisk i den vänstra kammaren av hjärtat.

Det medför att hjärtat får svårare att pumpa ut syrerikt blod och ger då en del dubbelslag där bara en halv kammare har fyllts.

Symtomen är

• Du blir andfådd
• Du får ont i bröstet
• Du får hjärtklappning
• Du svimmar
• I värsta fall plötsligt hjärtstillestånd med död som följd

Finns en enkel beskrivning på 1177.se om det.

Det värsta är att det inte märks alla gånger. Det enda jag har märkt är andfåddhet under större belastning. Alla som tävlat med mig har hört hur andfådd jag låter hela tiden men jag har inte tänkt på det för jag har alltid trott att jag är sån för att jag tar i mycket.

Men det förklarar ju en del varför jag inte orkat hänga med alla gånger och varför jag hyperventilerar så mycket efter hårda intervaller.

Jag vet inte hur många år jag har haft det här men så länge jag kan minnas så har jag alltid hyperventilerat efter extremt hårda intervaller. De flesta andra har andats tungt ett tag sen har det gott över efter några sekunder när intervallen varit klar.

Jag har absolut inte märkt av några andra symtom vilket gjort det i stort sett omöjligt att märka utan att ta ett EKG.

Det var tur i oturen att jag höll på att förblöda och svimma i tisdags annars hade det här aldrig märkts.

Tyvärr så är HCM orsak till många plötsliga dödsfall inom idrott. Så är ni lite mer andfådda än andra vid hård belastning eller har några av de andra symtomen gå till läkaren direkt och be att få ta ett EKG så inte ni också råkar ut för någon olycka.

Nu kommer jag få knapra betablockerare för att få ner pulsen och blodtrycket. Inte roligt för jag kommer inte kunna prestera lika bra. 

Men jag får i alla fall fortsätta träna. Utan att kunna cykla skulle göra livet så mycket tråkigare för mig. Jag har alltid rört på mig i hela mitt liv och älskar att tävla.

De är den person jag är och det vill jag inte ändra på.

Så jag får se hur mycket jag kan köra nu men jag kommer alltid fortsätta att träna. Sen får jag bara acceptera att resultaten blir vad de blir och att jag kanske inte kan tävla lika mycket.

Nu är jag i alla fall hemma med min älskade familj. Skönt och få se barnen igen och min älskling efter allt tumult här.

Jaha en dag till på Danderyd med Betablockerare

Det blev ytterligare en dag på Danderyds Sjukhus. Nu skulle jag få testa en dag med betablockerare. Börjar bli lite rastlös nu då vi är instängda på avdelningen och inte får gå ut då de har Coronapatienter på avdelningen bredvid nu där jag låg förut.

Så det är en korridor på ca 15-20 m som jag kan gå fram och tillbaka på. Inte mycket plats att röra sig på.

Vi har i alla fall fått öppna balkongdörren så vi har fått in lite frisk luft här.

Idag skulle de då testa betablockerare på mig så jag fick 50 mg vid lunch och så skulle läkaren fortsätta mätta mitt EKG och se om det blir någon skillnad.

Det är de här små dubbelslagen som skall bort.

Får se vad resultatet blir i morgon och om jag tvingas köra med betablockerare och hur mycket det kommer påverka träningen.

Arbets EKG check blir dock kvar en dag till

Idag var det dags för arbets EKG. Trodde det skulle vara ett hårdare cykeltest. Jag fick cykla i ca 10-15 minuter med 60 i kadens sen ökade de motståndet lite varje minut ungefär och där tog de blodtryck. Blev aldrig någon hög belastning då jag hela tiden kunde andas genom näsan.

Tyvärr så hade jag fortfarande dubbelslag under belastningen så det var mindre bra.

Kände inte av något konstigt och det var inte jobbigt att cykla och hade inga smärtor runt bröstet som brukar vara vanligt vid något allvarligt fel.

Dock så var det ganska många dubbelslag så resultaten skulle skickas till en läkare tillsammans med minna MR-scan resultat för en till omgång.

Läkaren sa att det kan behövas betablockerare för att få bukt med problemet. De ville som tur var utvärdera om det fanns någon risk om jag inte tar det.

Det är inte optimalt för träning med betablockerare då den sänker pulsen vilket gör att det inte går att ta i lika mycket. Inte så kul när jag ska tävla.

Men bra att det utreds ordentligt så att läkarna inte bara skickar iväg mig med betablockerare för att det var en lätt lösning.

Så jag blir kvar här en dag till på Danderyds Sjukhus.

Jag som vill hem till familjen.

Nu ska avdelningen jag var på förut förvandlas till ett karantänområde för Coronasmitade och vi fick flyttas till avdelningen precis bredvid. Det rustas upp för panikåtgärder inför helgen här.

Hoppas man inte ska få Covid-19 nu också. Jag vill bara hem till familjen och kunna träna som vanligt.

Idag blev det MR scan och i morgon Arbets EKG

Idag hade jag fått tillbaka resultaten ifrån blododlingarna de gjorde när jag kom hit.

3 av 4 var bra men ett hade tydligen något skit i sig.

Dock hade mina vanliga blodprover de tagit varje dag jag varit här blivit bättre. De var inte helt säkra på om det var något tillfälligt då jag precis dragit ut en tand också och förlorat en massa blod.

Fick göra en MR scan idag också. Det var ju en upplevelse, det har jag aldrig gjort förut.

Man gled in i en stor maskin och sen fick jag ligga där lite över en timme och skulle andas ut/in och hålla andan på begäran medan sjukvårdspersonalen körde scanen på mitt hjärta.

Resultatet var lite tvetydigt av det också så jag får stanna kvar tills i morgon för att sedan göra ett arbets EKG. Det är ju lite problematiskt när det kan vara mycket sviter ifrån min utdragna tand som fick oväntade följder och sen högt blodsocker och feber på det så det är många variabler som är utanför det normala.

Hoppas jag får ett bra resultat i morgon och att det inte är något allvarligt så jag kan fortsätta träna som jag brukar och tävla.

Coronafri check väntar på MR scan för hjärtat

Jag fick ligga i karantän här första natten då jag hade ganska hög feber när jag kom in. 

Kan inte vara lätt för alla läkare och försöka kunna behandla folk och samtidigt inte åka på skiten själv.

Jag avundas dem inte. De gör ett grymt jobb.

Idag har jag legat på vårdavdelning 95 hjärtmedicin. 

Efter att jag svimmat igår har jag fått ta en massa blodprover. Dels för att se till att jag inte hade Corona och dels för att se en massa andra värden efter min blodförlust. Det mesta var ganska bra men lite lågt efter omständigheterna.

Dock så såg mitt EKG konstigt ut och jag verkade ha dubbelslag. Jag fick remis till att göra ett ultraljud.

Det var tydligen svårt att få ut exakt vad det kunde bero på. 

Jag är ju fortfarande svullen i käken efter borttagningen av visdomstanden så det kan kanske inverka lite och sen feber och diabetes och ett för övrigt vältränat hjärta på det så var jag nog inte den lättaste patienten och jobba med.

Vad jag förstod så hade jag ett stort hjärta men några av vägarna var ovanligt stora. Sen var det inte helt klart om dubbelslagen bara sker under vila men kan släppa under belastning.

Mindre kul om det sker under belastning för då kan jag inte syresätta musklerna ordentligt vilket gör att jag inte kan prestera så bra när jag tränar/tävlar. 

Så jag hoppas verkligen inte att jag fått någon sån skit.

Det konstiga är att jag inte känner av det. De flesta jag har pratat med känner tydligt när de får dubbelslag.

Jag blir kvar här en dag till för i morgon ska de köra en MR scan så jag hoppas de får svar på vad det kan vara då.

Kan inte klaga på utsikten här och jag har fått ett grymt bra berörande här så jag känner mig trygg.

Sveriges sjukvård är trots allt väldigt bra när det gäller, i alla fall här.

Det här var inte riktigt som jag tänkt mig.

Igår var jag hos tandläkaren för att dra ut en visdomstand. Jag skulle få smärtstillande för att kunna klara av smärtan. Såklart var allt slut på alla apotek i Sollentuna. Men det fanns någon kvar och när jag frågade expediten om den skulle fungera när jag dragit ut en tand.

Det gjorde det dock inte för tydligen var den blodförtunnande. Det blöder konstant och jag försöker stoppa i kompresser men det hjälpte inte. Vaknade upp av att hela sängen var blodig och jag försökte byta kompresser hela tiden men det tog inte stop.

Ringde till tandläkaren och fick en akuttid på morgonen. De sydde igen hållet lite mer men nu hade jag fått feber och var riktigt dåsig.

Åkte hem och försökte jobba lite. Men sen skulle jag vila en stund för att se om det blev bättre.

När jag sen skulle resa på mig och gå på muggen så svartna det till och jag svimma.

Försökte resa mig upp men det gick inte. Eva hade kommit hem och såg mig på golvet där så hon ringde ambulansen. Så nu sitter jag inne på Danderyds sjukhus och inväntar prover.

Det här var ju inte det jag hade planerat när jag skulle dra ut en tand. Får se hur länge jag blir kvar här nu.

Har som tur var fått riktigt proffsigt bemötande och jag har fått hjälp med allt här. Jag kan inte klaga på sjukvården i alla fall. Allt har gott snabbt och jag har fått den hjälp jag behöver.

Bilservice och tandläkare

Idag jobbade jag hemma. Skulle lämna bilen på 3000 milaservice på morgonen och sen hade jag ett tandläkarbesök på eftermiddagen så det passade bättre att vara hemma än att flänga runt.

Bilservice gick bra men tandläkaren var inte lika rolig.

De skulle spränga bort en visdomstand kändes det som. Mitt blod koagulerar ganska långsamt så det blir stora blodplättar som fyller upp hela munnen.

Så nu har jag hela munnen full med kompresser och blod överallt.

Blir nog till att jobba hemma i morgon också om det inte blir bättre.

Såna här problem har jag inte haft förut men visdomstanden var ganska dålig och sprack så tandläkarn fick gräva extra mycket, typiskt.

Fick träningsförbud ett par dagar minst också och det gör ju inte saken bättre. Jag klättrar ju på vägarna här redan då jag inte är sjuk och kan träna annars.

Men det är bara att gilla lägger och ta det lugnt. Det är ju inte så lång tid som tur var.

Till helgen ska jag förhoppningsvis kunna köra normalt igen.

Skogsdistans med MTB Täby

Idag blev det återigen ett grymt skogsdistanspass med MTB Täby.

Vi blev ett gäng på runt 10 cyklister som skulle ut i skogen och härja.

Idag blev färden ut mot Bogesund. Soligt och fint väder dock ganska blåsigt.

Det var verkligen varierat underlag. Ifrån torra fina snabba spår till väldigt blöta och hala stigar med en massa stenar och rötter.

Jag säger det igen, shit vad kul det är att köra med dropperpost. Nu hängde jag med när det blev riktigt brant och stökigt och kunde köra mer avslappnad.

Det blir som en helt annan cykel när jag fäller ner sadeln. 

Tommy Varg drog på vid en rolig sträcka utför och jag tänkte att jag försöker hänga på då han är en grymt snabb Enduroåkare som vet hur man kör snabbt när det är tekniskt.

Jag lyckades hänga på skapligt bra. Inte lika graciöst och fint som honom men jag fick ändå ganska bra fart med mig och tappade inte så mycket.

Skönt och känna att jag hänger på skapligt bra utför nu.

Det flöt på bra och det kändes bra i både ben och den tekniska körningen.

Fick dock lite problem med vevarmen när det var lite över 1 mil kvar till Skavlöten.

Kände att det var något konstigt när jag trampade och helt plötsligt börja det låta konstigt. 

Stannade till och såg att höger vevarm höll på att lossna. Försökte att dra åt den men det visade sig att den släppt ifrån spindeln.

Det var bara att börja trampa med ett ben. Inte det lättaste när man är i skogen. 

Blev nästan en mil med enbenstramp tills Eva kom och hämta mig vid Arninge.

Blev en vända till min favoritbutik Cykloteket i Häggvik och det skickades iväg på reklamation såklart.
Skönt och ha en snabb och bra LBS i närheten.

Teknikträning med Oskar

Idag blev det teknikträning med Oskar, Aston och Ville. Det har blivit mer och mer lek för min del och det är så kul när Oskar vill med och hoppa runt.

Idag fick han en riktigt klurig utmaning att cykla upp för en liten småteknisk uppförsbacke.

Den var dessutom väldigt hal då det var leta i början av backen.

Han gav inte upp. Jag tror han försökte typ 50 gånger men sen satte han den. Så kul och se, han ger inte upp i första taget.

Vi tränade på att köra på bakhjulet också. Varken jag eller Oskar är bra på det. Som tur var är Ville kung på det så han visade hur det skulle gå till.

Blev en hel del teknikkörning. Kul och bra att få till en avslappnad åkning.

Vi hittade en del hopp som vi körde. Oskar och Aston testade lite mindre hopp medan Ville och jag tog de lite större.

Jag börjar känna mig mer och mer säker på de här enklare hoppen. Men det är en bit kvar till att bemästra de lite större. De med krångliga påfarter till hoppen och där landningen inte är helt jämn har jag också mycket att öva på. Men skam den som ger sig.

Sjukt kul och hoppa runt. Och riktigt kul och köra med Oskar, Aston och Ville. 

Så kul och se hur Oskar utvecklas också. Han gillar ju utmaningar så får han en så släpper han den inte i första taget innan han klarar den.

Lätt högkadensträning

Idag blev det bara lätt träning. Körde 40 minuter Zwift och körde högkadensträning. Körde 125-130 i ca en minut var 4:e minut.

Körde med riktigt låg belastning idag då jag tänkte ha det som aktiv återhämtning. Ville få lite omväxling med hög kadens då det har varit dåligt med sån träning för mig i år. 

Har mest kört race på Zwift och då har jag mest hamnar på ganska låg kadens för att slippa ratta med reglaget så mycket när det blir fartökningar.

I vanliga fall när jag kört intervaller har jag oftast växlar mellan hög och låg kadens. Måste komma tillbaka till det lite för att få mer variation i träningen.

Styrketräning och Zwift

Idag blev det dubbelpass. Hade tänkt köra BOX som jag brukar på torsdagar. Men då Coronavirusert sprider sig överallt så hade de stänkt ner gruppträningarna och gymet skulle stängas ner också. Men jag han ta en sväng till gymmet innan det skulle stängas. 

Körde maxstyrka för benen sen blev det lite corestyrka.

Får se hur mycket det här coronaviruset kommer ställa till det innan det försvinner. 

Många jobbar hemifrån och alla resor är inställda på jobbet. Stora event är också inställda och inga tillställningar med mer än 500 pers får äga rum runt i landet. 

Snacka om stor epidemi. Det var tänkt att jag skulle på träningsläger på Calpe i Spanien i slutet av mars här, får se hur det blir med det.

Skulle kört ute på kvällen också men behövde vara hemma med småttingarna så det fick bli ett träningspass på Zwift istället. 

Testade på SZR Thyr Workout. Kul pass med en hel

del både över och under tröskeln.

Körde på bra och var nog lite för het på gröten i början då jag försökte att inte hamna under värdet på intervallen. 

Gick bra till näst sista setet där jag blev lite väll tröt på den sista intervalle som skulle skulle liga på 435 watt

Sista intervallen gick bättre och jag lyckades öka lite på slutet men efter det var jag helt Slut.

Verkar ha lite svårt att gå på hårt precis efter att ha legat strax runt tröskeln. Får försöka träna lite mer på det.

Jobbpendling och Stage 1 Race Tour of Watopia

Idag blev det lite hårdkörning. Blev först jobbpendling där det blev lite naturliga intervaller. Hade lite svårt att få upp pulsen och kände mig ganska seg i benen.

Men jag testade mig på Stage 1 Race Tour of Watopia när jag kom hem och det gick skapligt bra.

Den var bara 20 km lång och ganska platt. Jag gjorde en bra start och hängde med bra i början. Dock så åkte jag alldeles för mycket jojo. 

Ville försöka hålla mig långt fram hela tiden men när det blev lite ryckigt så tog jag i för mycket för att komma ikapp och hamnade längst fram. 

Försökte då dra ner lite på tempot men då det lagar så mycket så tar det några sekunder innan det händer något och helt plötsligt är jag sist igen.

Tappar tyvärr förstaklungan med knappt 5 km kvar 

Blir lite avvaktande cykling efter det och jag blev tillslut ikappkörd av 2 cyklister. Vi kör ihop och efter ett tag är det ingen som vill dra när det är 1 km kvar.

Jag försöker fippla med kamerainstälningarna så jag kan se bakåt då jag låg och drog och då drar de såklart igång spurten. Då det lagar så mycket så händer det ingenting när jag försöker dra ikapp.

Blev tillslut en 26:e plats och det får jag ändå vara nöjd med. Lite synd att jag tappa huvudklungan med bara 5 km kvar men jag klantade mig lite för mycket för att orka med där. 

Corestyrka och blodsockerfall

Idag blev det styrka och coreträning på jobbet vid lunchen igen. Mitt blodsocker har varit lite upp och ner idag. Var lite hög på morgonen vid frukost.(8,4) Åt inte så mycket men tog mer insulin än vanligt men blodsockret ville inte ner utan åkte upp i stället. Tog mer insulin men det fortsatte upp. 

Lagom tills jag skulle träna så sjönk det som en sten 1,5 h efter att jag tagit det senaste insulinet.

Fick trycka i mig frukt och socker sen gick det att träna.

På kvällen tänkte jag köra ett Zwift pass på kvällen. Hade hand om småttingarna och Oskar hade en kompis med sig över middag så jag hängde på och åt innan träningen.

Det brukar sällan fungera och det var samma ikväll.

Åt kanske inte värdens bästa middag med Taco men jag tog mindre insulin än vanligt och tyckte jag åt väldigt mycket men när jag skulle köra 2 timmar efter att jag tagit insulin så var det nere på 3 så det var bara att ställa in.

Hade precis anmält mig till Tour of Watopia som var ett ganska kort race på 21km med med 3 i blodsocker vid starten var det ingen idé att starta även fast jag hade käkat en en hel del.

Ibland är det inte lätt att få till blodsockret. Får försöka köra något hårt i morgon istället.

Lugn dag

Idag blev det lugnt ifrån träningen. Kändes att man körde ett ganska långt pass igår.

Blev till att hämta nya pass hos polisen då mitt och Emilias hade gått ut. Emilia var bara ett år när hon fick sitt första så det var en en liten prick på det fotot som inte riktigt liknar henne nu.

Blev lite spel på kvällen med Oskar. Vi körde Star Wars Fallen Order.

Vi har börjat köra på den näst svåraste leveln så nu är det riktigt svårt.

Nästan så man får leta efter lite tips.

Skogsdistans och test av Pirelli däck

Idag blev det skogsdistans med MTB Täby. Vi samlades vid Skavlöten för 3 timmars härlig cykling ute i skogen.

Som vanligt när jag kör med MTB Täby så blir det riktig mountainbikeåkning och inte mycket transportsträckor. Körde min nya Trek TopFuel och shit vad skön den är att bomba på med bland rötter och stenar.

Det är stor skillnad på den här nya mot den gamla jag hade då det är en helt ny ram med mer slaglängd och flackare vinklar plus dropperpost. 

Tekniska stigar är verkligen den cykelns rätta element.

Vet inte hur den kommer kännas på långloppen där det är så mycket grusväg och ganska onödigt med så mycket slag. Men det kommer bli så mycket roligare i skogen så det är det värt.

Vi åkte först upp till Löttingekullen och körde ett varv på Keps Cup banan där. Det var riktigt lerigt och tungkört.

Sen blev det en sväng upp mot Vallentuna. Vet inte var all snö kom ifrån men där var det fortfarande vit på marken.

Var riktigt lerigt och halt överallt så det gällde att ha tungan rätt i mun när man bomba på.

Testade lite nya däck idag också. Hade satt på Pirelli Scorpion MTB S där fram

Och Pirelli Scorpion MTB M däck där bak

Riktigt bra kombination för det här föret med mycket lera och hala stenar.

Det var riktigt bra fäste på de blöta stenarna och i leran. Framdäcken höll linjen och bakdäcket tog mig upp för backarna och jag lyckades ta mig upp för branter som många andra inte kom uppför. 

Det här är ju däck som är grövre en de jag brukar använda så det går ju inte direkt att jämföra.

De är helt klart bättre för det här ändamålet när det är riktigt lerigt och halt.

Dock så har det sin baksida med tyngre vikt och tyngre rullmotstånd.

Nu körde jag på de förstärka varianterna där S versionen vägde in på 735g och M på 740g

När det blir tävlingsdags så blir det nog H lite som är lite lättare och inte så grovmönstrade.

Men på de här stigarna kändes det helt klart säkrare med M och S däcken som hade bättre grepp.

Jag har verkligen gott mer åt endurohållet i år med mer slaglängd och kraftigare cykel och däck.

Fick ihop 66 km skogscykling på runt 4:a timmar. Riktigt fin tur.